Bråk om hoppande grodben födde två nya forskningsfält

1. Läkare med intresse för elektricitet

Luigi Galvani (1737–1798) var läkare och professor i Bologna och intresserade sig för den gåtfulla elektricitetens roll i kroppen. Han gjorde experiment med dissekerade grodor, assisterad av bland andra sin hustru Lucia.

2. Gnista och metall fick muskeln att röra sig

1791 publicerade Luigi Galvani resultaten från tio års experiment. I ett av försöken använde han föremål av koppar och järn för att koppla ihop en muskel i ett grodben med en nerv. Då drog muskeln ihop sig och benet böjdes. I tidigare experiment hade han sett samma sak, då han utsatte grodbenet för en elektrisk gnista.

 3. Grodor i fina salonger

Att muskeln rörde sig tolkades som att Galvanis forskning var själva livets mekanismer på spåren. Detta kittlade fantasin hos många. I salongerna lär det ha blivit populärt att upprepa grodförsöken, som en sorts spektakulär underhållning.

4. Hävdade att kroppen var laddad

Fast vad visade egentligen experimentet? Luigi Galvani ansåg det nu bevisat att det finns elektricitet i kroppen. Han jämförde en muskelfiber med en Leydenflaska, det vanliga verktyget för att lagra elektrisk laddning vid den här tiden. Nerven var enligt Luigi Galvani ledaren som släppte lös laddningen.

 5. En utmanande teori

Forskaren Alessandro Volta drog dock en annan slutsats. När han utförde egna experiment med Luigi Galvanis uppställning upptäckte han att det uppstod en spänning mellan järn- och kopparelektroden. Det skedde även helt utan groda, om elektroderna kopplades samman med en ledande vätska. Han ansåg därför att reaktionen i grodbenet orsakades av den elektriska spänningen mellan de två olika metallerna.

6. Skapade hopp utan metall

Men Luigi Galvani höll fast vid sin förklaring. I ett av sina senare försök lyckades han få en grodmuskel att dra ihop sig helt utan metall, genom att koppla ihop nerven och muskeln med hjälp av en nerv från en annan groda. Reaktionen borde därför bero på en inneboende egenskap i kroppen, menade han.

 7. Galvani fick rätt

I dag vet vi att det faktiskt finns en elektrisk spänning över musklernas cellmembran, och att nerver leder ström. Luigi Galvani kunde inte reda ut detaljerna, men hans idéer om ”animal elektricitet” lade grunden för det som sedan blev elektrofysiologi.

 8. Volta fick batteri

Alessandro Volta fortsatte med sina experiment och uppfann till slut voltastapeln, det första elektriska batteriet. Detta banade i sin tur väg för 1800-talets framsteg inom elektrokemi.

BILDTECT:

Luigi Galvanis namn lever kvar i bland annat ordet galvanisering, en metod för att ge föremål ett skyddande zinklager på elektrokemisk väg.

Luigi Galvani kopplade även grodben till åskledare.