Rekordstora vindkraftverk

Sedan utbyggnaden av vindkraften kom i gång på 1980-talet har turbinerna blivit större och större. Utvecklingen drivs av ekonomin. Ju större turbiner, desto mer vind kan de fånga – och desto mer energi kan de leverera.

– Därmed blir det också billigare, eftersom det blir färre enheter att installera, serva och övervaka, säger Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elkraftsproduktion vid Chalmers i Göteborg, där han också är föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum.

– Dessutom blåser det mer på högre höjd, tillägger han.

Snabbast växer vindkraftverken som ska stå ute till havs. På land går utvecklingen inte lika fort, av praktiska skäl. Turbinbladen har helt enkelt vuxit sig för stora för att kunna fraktas med lastbil på vägarna. Till havs finns däremot inga tvära svängar och vägkorsningar som begränsar transporten. De största delarna kan tillverkas nära en hamn och lastas ombord direkt på transportbåten. Dessutom stör de gigantiska snurrorna inte omgivningen på samma sätt som de kan göra på land.

Det hittills mest kraftfulla vindkraftverket i världen restes nyligen utanför skotska kusten. Med sina 80 meter långa vingar sträcker det sig 191 meter över havet och kan som mest ge 8,8 MW. Som jämförelse hade det genomsnittliga vindkraftverket som installerades förra året en effekt på 2,4 MW. Sveriges största vindkraftverk, ”Big Glenn”, står i Göteborg och är 145 meter högt, med en effekt på 4,1 MW.

Men nu planeras för ännu större vindsnurror. Utanför Frankrikes Atlantkust ska det amerikanska företaget General Electric bygga det första havsbaserade vindkraftverket på 12 MW, Haliade-X. När det står klart blir det 260 meter högt och med vingar lika långa som en fotbollsplan.

Tack vare sin enorma turbin ska det kunna ge 45 procent mer energi än dagens största vindkraftverk, tillräckligt för att förse 16 000 hushåll med el, lovar tillverkaren, som också säger att produktionen ska kunna starta 2021.

Ola Carlson tror att trenden mot allt större vindkraftverk lär fortsätta tack vare bland annat alltmer avancerad utformning och styrning och nya material som kolfiber i vingarna.

I USA pågår redan ett forskningsprojekt, finansierat av Energidepartementet, med målet att bygga ett vindkraftverk på 50 MW. För att de 200 meter långa vingarna ska klara stormar ska bladen kunna fällas ihop som ett paraply. Inspirationen har forskarna hämtat från palmer. För att vingarna ska kunna transporteras tillverkas de i segment, en lösning som även börjat användas för landbaserade vindkraftverk.