Artificiell empati
Det hävdas att vi inte ska tävla med artificiell intelligens, AI, om att vara smartast, utan satsa på andra förmågor som maskinerna inte kan imitera lika lätt. På så sätt ska vi människor även i framtiden ha något att tillföra på arbetsmarknaden. Men vilka är dessa genuint mänskliga egenskaper som maskiner inte kommer att kunna härma? Är det verkligen så svårt att exempelvis skapa artificiell kreativitet eller empati?
Theo
Bild: Malin Rosenqvist
Det är möjligt att människor inte kommer att ha något alls att tillföra om tusen år. Men inom min och din livstid kan vi vara ganska säkra på att människors färdigheter och talanger kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden. Att skapa artificiell kreativitet eller ett beteende som kan uppfattas som empatiskt är inte det svåra. Det svåra är att fatta beslut som tar hänsyn till en massa olika saker, särskilt i situationer som är nya och konstiga.
Det finns maskiner som kan kolla på röntgenplåtar och upptäcka tumörer. Men maskinen kan inte göra den typ av helhetsbedömning som läkare i dag gör, när de bestämmer att det borde göras en röntgenundersökning. Läkaren tar hänsyn till en massa symtom som patienten berättar om, och som läkaren kan se, känna och höra under undersökningen, tack vare lång erfarenhet av andra patienter men också kunskaper om just den här patienten. AI har inte tillgång till den här typen av information eller förmåga att dra slutsatser utifrån en begränsad mängd data. Det beror inte på att dessa förmågor skulle vara genuint mänskliga – det är bara svårt för en maskin att göra allt det här.
Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier
