Genmanipulera bort våld?

Väktarna Antonio, Bosse, Elin och Lena står utanför Friends Arena. Matchen mellan AIK och Djurgården pågår för fullt. Bosse säger: ”Hörde om ett nytt sätt att komma åt buset: Bygg om deras hjärnor!”

Reaktionerna blir starka. Läs och fundera: Vad tycker du?

Elin: Va! Vad menar du?

Bosse: Jag såg en grej på Youtube där en forskare sa att det finns våldsgener. Vissa människor är födda bråkiga!

Lena: Tänk om det stämmer och att det är därför de trivs så bra i klacken …

Elin: Men hallå! Vad har ni för människosyn? Ingen föds programmerad att slåss!

Lena: Ja, men om det är så skulle det vara lättare för mig att jobba. I stället för att se på bråkstakarna som idioter kunde jag känna medkänsla.

Bosse: Tänk om det går att påverka. Anti-våldskirurgi. Klack-medicin.

Elin: Är det ingen som talar om uppväxt? Social påverkan?

Antonio: Men varför bara manipulera generna? En läkare hemma i Italien vill byta människors huvuden! Om vi nu har teknik som kan göra oss smartare och snällare, varför inte använda den?

Bosse: Bygga om oss helt? Nej, där går nog min gräns. Men lite lagom genterapi är jag för.

Lena: För mig räcker vetskapen att vissa saker är medfödda. Det skulle ju kunna ändra vårt, polisens och domstolarnas jobb. Om vi visste vilka som har genen så kanske det kan ses som en förmildrande omständighet.

Elin: Ni gör mig verkligen rädd. Operera folk eller förminska deras ansvar! Det är klart att vi inte föds helt blanka, men vi är ju inte statiska. Vi förändras av det vi är med om och kan också förändra oss själva.

Lena: Det ena kanske inte behöver utesluta det andra. Testa generna och identifiera de som inte kan låta bli att slåss, och sätt in andra åtgärder för de som blivit våldsverkare genom sin uppväxt.

Välj åsikt och läs nedan om vilka forskare och filosofer du kan stödja dig på.

Så resonerar filosoferna – vem håller du med?

Bosse kan följa forskningen om genmodifiering av embryon.

Förra året meddelade forskare vid Oregon health and science university tillsammans med kolleger från Kalifornien, Kina och Sydkorea att de hade ändrat en genmutation i ett dussintal embryon. Efter behandlingen kunde barnen se fram emot en framtid utan rädsla för att drabbas av ett specifikt hjärtproblem som kunde framkalla plötslig död.

Men hur ska vi använda tekniken? Vissa forskare är oroliga för att föräldrar börjar beställa genstarka barn. Filosofen Julian Savulescu (1963–), professor i etik vid University of Oxford, säger: Varför inte? Föräldrar har ansvar för sina barns hälsa. Vad är det för skillnad på att vaccinera dem och att förändra deras gener?

Elin får luta sig mot den existentiella filosofen Jean-Paul Sartre (1905–1980) som, trots att genforskningen var i full gång under hans livstid, ansåg att människan föddes blank och sedan skapade sig själv med hjälp av sin medfödda frihet och vilja. Och eftersom vi designat oss själva, hävdade han, så kan vi också bygga om oss och på så sätt vända vårt eventuella våldsamma beteende till något mer konstruktivt.

Antonio talar om neurokirurgen Sergio Canavero vid Turin advanced neuromodulation group som i november 2017 deklarerade att de tillsammans med den kinesiska kirurgen Xiaoping Ren genomfört den första huvudtrans-plantationen på människa. I och för sig var båda inblandade redan döda, men kirurgernas mål var att bevisa att det rent mekaniskt gick att sätta ihop de båda kropparnas nerver och blodkärl. Kritiken är stark, inte minst från Jan Schnupp, professor i neurovetenskap vid City university i Hongkong, som till The Independent säger att det är närmast kriminellt att påstå att det går att byta huvud, eller snarare kropp, på människor i nuläget.

Lena kan intressera sig för professor Jari Tiihonens forskning vid Karolinska institutet i Stockholm. Han har undersökt om en variation av genen MAOA, monoamine oxidase A, populärt kallad ”krigargenen”, kan öka risken för vissa individer att bli våldsamma. Jari och hans internationella team gentestade 895 dömda kriminella och fann att det fanns ett visst samband. Efter ytterligare forskning konstaterade man att de som dömts för upprepade våldsbrott ofta hade en kombination av MAOA och CDH13-genen. Kritiker finns förstås som menar att samspelet mellan arv och miljö är alldeles för komplicerat för att kunna knytas till ett fåtal gener på det här sättet.