Solen går upp i Dubai

Solen lyser från en klar himmel och svetten rinner längs ryggen i den nästan 40-gradiga hettan.

– På sommaren är det ännu varmare. Då kan det bli uppåt 50 grader, säger säkerhetsvakten som följer med under besöket.

Vi befinner oss i öknen, omkring en timmes bilresa från staden Dubai, på Mohammed bin Rashid Al Maktoum Solar Park, döpt efter emiratet Dubais härskare. Här pågår bygget av det som enligt planerna ska bli världens största solenergipark.

Att Förenade Arabemiraten – där Dubai ingår – liksom andra länder i Mellanöstern satsar på solenergi trots den rika tillgången på olja är en ny trend. En avgörande orsak är prisraset på solceller. Sedan några år tillbaka är det klart billigare att producera el med hjälp av solkraft än med nya fossileldade kraftverk.

Flera prisrekord, som slagits just här i Dubai, har lett till ett uppvaknande i hela arabvärlden. Många stora solenergiparker byggs och planeras i regionen. Samtidigt forsätter priset på solceller att sjunka, i takt med att tekniken utvecklas och volymerna ökar.

Platsen här i öknen är på många sätt idealisk för solenergi. Det finns gott om tomma ytor. Solen gassar i genomsnitt tio timmar om dagen och antalet regniga dagar är ytterst få. När det är som soligast är dessutom elbehovet extra stort i den växande storstaden Dubai, då luftkonditioneringen kan sluka mer än hälften av elen. Stora mängder energi behövs även för Dubais vattenförsörjning, som till omkring 95 procent utgörs av avsaltat havsvatten.

Redan i dag producerar anläggningens solceller tillräckligt med el för att täcka 4 procent av Dubais elbehov.  Målet är att öka andelen till 25 procent år 2030, då solparken ska nå rekordkapaciteten 5 gigawatt. Det är ungefär lika mycket som 5 svenska kärnkraftverk.

Solcellerna står i långa rader, vinklade mot den brännande solen. De är av så kallad tunnfilmstyp som är bra på att klara höga temperaturer, förklarar vår guide från Dubais el- och vattenmyndighet Dewa.

Den del av parken där vi visas runt är den första som kopplades in på nätet för 5 år sedan. Jämfört med de efterföljande etapperna är den en lilleputt med sina 13 rader som tillsammans ger 13 megawatt. Guiden förklarar att den byggdes som en pilot för att utvärdera tekniken.

Vi hoppar in i en minibuss som tar oss till en betydligt större del av solcellsparken. Från taket av administrationsbyggnaden med sitt kontrollrum går det inte att se slutet av solcellerna, som enligt uppgift täcker en yta på 4,5 kvadrat­kilometer.

Det var här Dubais första prisrekord sattes. Elektriciteten som levererades när denna andra etapp kopplades in på elnätet förra året blev den billigaste solelen någonsin. För varje kilowattimme betalar Dewa motsvarande 40 öre till företaget som driver solcellerna på uppdrag av Dewa. Att parken drivs av utomstående företag är för övrigt en vanlig modell vid upphandlingar av stora energiprojekt. Företagen får lämna in anbud och lägst pris per kilowattimme vinner.

Ännu ett världsrekord slogs när priset sjönk till motsvarande 20 öre per kilowattimme vid upphandlingen av den tredje etappen, som nu är under uppbyggnad.

– Vi vet inte när det kommer att slå i golvet. Priserna fortsätter att sjunka, säger Faisal Riyadh Albirdisi, chefsingenjör på företaget Shuaa Energy, som driver den andra etappen.

Men det låga priset är inte den enda fördelen med solcellsanläggningarna. Dubai växer och därmed ökar också energibehovet, vilket solenergin kan hjälpa till att täcka, utan att öka utsläppen av koldioxid. Dessutom har Dubai ytterligare en drivkraft – emiratet, dom är ett av sju i Förenade Arabemiraten, saknar nämligen egna olje- och gastillgångar och strävar därför efter att minska sitt importberoende.

Ett annat argument är renare luft, vilket är viktigt inte minst med tanke på den ökande turismen och den stundande världsutställningen, som ska äga rum i Dubai 2020. Precis som andra länder som satsar på förnybar energi hoppas regeringen också på att det ska leda till innovationer, nya företag och nya jobb.

Intill solcellsparken driver Dewa ett forskningscentrum för att utveckla och testa nya typer av förnybar teknik. En utmaning är bland annat att utveckla effektiva sätt att borsta rent solcellerna från huvudfienden nummer ett – den ständigt närvarande sanden som yr upp och lägger sig på solcellerna. Tester visar att elproduktionen sjunker med 75 procent om panelerna får stå oborstade under sex månader. Så fort solen går ner sätter därför rengöringsarbetet igång. I pilotparken sköts borstningen manuellt, men i de större enheterna sker det med traktorer eller med automatiska rengöringsrobotar, som glider fram längs raderna av solceller.

En annan utmaning är att lagra energin från solcellerna, så att elförsörjningen fungerar även när solen inte skiner. För att lösa detta ska parken kompletteras med en annan solenergiteknik, som bygger på att speglar koncentrerar solstrålarna för att hetta upp en vätska eller saltsmälta. Den heta vätskan lagras sedan i isolerade tankar, så att värmen kan användas för att driva en ångturbin.

I framtiden kan även vätgas komma att användas för att lagra energin. I forskningscentret vid solparken planeras en anläggning för att tillverka vätgas med hjälp av solenergi. Vätgasen kan användas för att till exempel tanka bränslecellsfordon.

Inte bara Dubai har satt upp mål för andelen förnybar energi. Det oljerika grannemiratet Abu Dhabis mål är 7 procent till 2020. Qatar ska nå 20 procent 2030 och Kuwait 15 procent samma år.  Även Saudiarabien har storslagna planer på att bygga ut solenergin i landet.

Paul van Son, chef för det tyska energibolaget Innogys verksamhet i Mellanöstern och Nordafrika, har följt utvecklingen på nära håll under 10 års tid och menar att den gröna utvecklingen visserligen går framåt, men skulle kunna gå snabbare.

– Den här regionen skulle kunna få all sin energi från solceller. Tekniken finns och kostnaderna är låga. Men mentalt är dessa länder inte riktigt redo. Gas och olja finns i generna.

Han anser också att länderna i denna region borde ägna större kraft åt att effektivisera sin energianvändning. Enligt siffror från Världsbanken toppar länderna i Mellanöstern listan över de länder som gör av med mest energi per invånare. Statliga subventioner på el, bensin och vatten minskar incitamentet att spara, eftersom befolkningen inte ser de verkliga kostnaderna, menar Paul van Son:

– Ingenstans i världen är det speciellt sexigt att prata om energibesparingar, men här handlar det verkligen om slöseri.