Spår av Gotlands sista hedningar

För andra sommaren i rad har arkeologer grävt vid kusten i Eke socken på sydvästra Gotland. I fjol hittades ett stort antal gravar i det så kallade Gudings slott, en vallanläggning, byggd före vikingatid. I fornlämningsregistret finns bara åtta gravar noterade men det är minst 50 enligt fjolårets undersökning

Och kanske finns lika många till, tror utgrävningsledaren Dan Carlsson från firman Arendus som genomför årliga fältkurser med intresserad allmänhet och forskare från universitetet, i samarbete med folkhögskolan i Hemse.

Platsen man har undersökt har inte varit bebodd och det är ett mysterium varför människorna valde att begrava sina döda i ett kargt och obebott område, tre-fyra kilometer från närmsta gård.

Under sommaren grävde man ut fler gravar, bland annat en med tre kvinnor och en med en man och en kvinna. Mannen bar ett stort ornerat ringspänne av ovanlig typ från sen vikingatid.

Några hundra meter från gravarna har man undersökt en anläggning med bland annat fyra hål efter bastanta stolpar och husliknande konstruktioner med tjocka murar. Men ingenstans i anläggningen har man hittat vardagsföremål – inte ens fiskben, som kustfolk annars alltid lämnar efter sig.

– Ingen har bott här permanent, man kan inte odla här. Men det är stora konstruktioner med mycket tanke och möda bakom, det är inget man smäller upp för att förtöja en båt. Det har varit en viktig plats, en mötesplats med kanske ceremoniell betydelse, säger Dan Carlsson.

– Konstruktionen med så pass grova stolpar i kvadrat med 2,2 meter sida är märklig. Jag har inte sett något liknande under 40 års grävningar på Gotland. De har burit upp något högt eller tungt eller både och.
Flera lämningar med breda murar har grävts fram intill och där har man bland annat hittat två ornerade krukor och en del av ett smycke från folkvandringstid-vendeltid, hopvikta dolkar och ett svärd.

Mellan denna anläggning och Gudings slott har arkeologerna också undersök en rad resta stenar och hittat en mansgrav utan gravgåvor.

– Jag tror att allt detta är delar av ett sammanhang, de hör ihop. Alla fynd ligger på samma nivå och bär spår av ganska intensiv verksamhet inom romersk järnålder-folkvandringstid. Möjligen kommer det att klarna när vi börjar datera de olika delarna: härdar i två olika hus, trärester i stolphålen, skeletten i de nya gravarna.

Det intressantaste med gravarna i Gudings slott är kontinuiteten från 800 tal till 1200-tal. Ett antal gravar har varit tomma, vissa plundrade medan det har funnits smycken i andra. I några har man dessutom hittat enbart tåben, vilket tyder på att de lossnat och blivit kvar när kropparna flyttats.

– De har nog flyttats av efterlevande eller ättlingar, troligen till kyrkogården. Jag tror att vi har hittat spår efter de sista hedningarna.

Dan Carlsson hoppas kunna fortsätta grävningarna även nästa sommar.