Så lärde sig jägarna odla
Jägare och samlare i Norden bedrev jordbruk i liten skala, enligt en ny studie. Det ökar stödet för hypotesen att jägarbefolkningar lärde sig odling av de första jordbrukarna som kom till Norden.
Bild: Jenni Lucenius.
Spåren efter jägarnas och samlarnas odlingar är mycket få och mycket små. Men en studie gjord av forskare vid bland annat Helsingfors universitet mer än fördubblar underlaget för analyser av sådana fynd, jämfört med vad som funnits tillgängligt tidigare.
Materialet från Mellansverige och Åland består av sädeskorn som hittats på boplatser, några inbäddade i keramik. Det rör sig i de flesta fall om få korn, men den samlade mängden ger ändå en bild av att jägarna och samlarna i den så kallade gropkeramiska kulturen odlade själva och inte bara bytte till sig säd av jordbrukare. Det handlar främst om nakenvete, emmer och korn.
Diskussionen har pågått länge, men nu anser studiens huvudförfattare, Santeri Vanhanen, doktorand vid Helsingfors universitet och paleoekolog vid företaget Arkeologerna, att teorin om egen odling har stärkts kraftigt:
– Förut fanns det så få daterade sädeskorn att de kunde förklaras bort. Men nu har vi så många lokaler och dateringar att det är klart att man odlade växter under hela den gropkeramiska tiden.
Gropkeramikerna dyker upp i det arkeologiska materialet omkring år 3 300 före vår tideräkning. De levde längs Östersjökusten och livnärde sig på fisk, sjöfågel och framför allt säl. De har setts som utpräglade säljägare.
Men kvartärarkeologen Jens Heimdahl har tidigare visat att det funnits nog med utrymme kring många boplatser – och dessutom hittat tröskningsrester.
Bild: Jenni Lucenius
– Den här studien bekräftar bilden av en självständig spridning av jordbruket till skärgårdsmiljön, säger han.
De korn som arkeologerna funnit på Åland är över 5 000 år gamla och också de äldsta som har hittats i Finland. Studien publicerades i tidskriften Scientific Report.
