Hur klimatvänlig kan en ko bli?

Mikaela Lindberg, husdjursagronom, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet svarar:

Det är skillnad i växthusgasutsläpp om idisslare betar gräs eller om de får en stor mängd kraftfoder. Generellt orsakar en högre andel gräs i fodret större utsläpp från fodersmältningen, vilket beror på att mikroorganismerna i våmmen (en av idisslarnas fyra magar) producerar olika typer av flyktiga fettsyror beroende på vad djuren äter. Enkelt uttryckt så ger ett fiberrikt foder en högre andel ättiksyra vilket ökar metanproduktionen. Om djuret äter ett stärkelserikt foder bildas i stället mer propionsyra vilket minskar metanproduktionen.

Det är dock inte så enkelt att man kan ge idisslarna en stor mängd kraftfoder för att minska metanutsläppen eftersom det påverkar deras hälsa negativt. De är inte gjorda för att äta stora mängder stärkelse – tvärtom är det unika med idisslare att de kan utnyttja fiberrika fodermedel som varken vi människor, grisar eller fjäderfä kan äta.

Dessutom påverkar även produktion av kraftfoder klimatet. Kraftfoder i form av spannmål har i regel gödslats med relativt höga kvävegivor som påverkar lustgasutsläppen från marken. Kraftfoder i form av sojaprotein har negativ klimatpåverkan om den medfört skövling av regnskog. Men användning av soja till idisslare har minskat betydligt i Sverige de senaste åren och ingår bara som en liten del av fodret i dag.

Det är svårt att sätta siffror på hur klimatvänlig en ko kan bli under rätt förutsättningar, men den produktion vi har i Sverige genererar låga utsläpp per kilo mjölk eller nötkött i jämförelse med många andra länder, och det beror på att vi har en effektiv produktion, bra kvalitet på foder och friska djur.