Motsägelsefullt om den goda människan
Den nederländske populärhistorikern och författaren Rutger Bregman menar att tiden är inne för en ny diskussion om människans natur. Bregman menar att människan alltför ofta framställs som i grunden ond. Med sin bok I grunden god vill han i stället visa att människan till sin natur faktiskt är en både hjälpsam och trevlig typ. Låter det som intressant läsning när världen ter sig dyster, med coronapandemi, klimathot och demokratier i kris?
Jo vars, det är ganska trevlig läsning. Bregman skriver medryckande om en rad olika psykologiska experiment och historiska händelser som tidigare använts för att tala om ”fernissa-teorin” (som Bregman använder som etikett för tankegångar liknande: under sin civiliserade yta är människan ond och egoistisk) – och som han nu vill se i ett annat ljus. Det är en lovvärd ambition. Men tyvärr blir han lite för generaliserande, predikande – och stundtals rätt motsägelsefull för att övertyga mig.
I grunden god. En optimistisk historia om människans natur
Rutger Bregman (Översättning: Joakim Sundström)
Natur & Kultur