Köpa hållbart kött – en knivig uppgift

De senaste 30 åren har köttkonsumtionen gått stadigt uppåt medan produktionen inte har ökat i Sverige. Mer och mer kött importeras och framför köttdisken är det inte alltid lätt att göra ett hållbart val som konsument, skriver livsmedelsforskare i en rapport till Konsumentverket.

− Problemet är att man förväntas vara den upplysta konsumenten på alla marknader, säger en av rapportförfattarna, Elin Röös som forskar på mat och klimat vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

På kycklingförpackningen står det klimatsmart, men det ska vägas mot att kycklingarna kanske äter soja från Brasilien, hur deras liv ser ut och så vidare… det blir en orimlig börda för den som snabbt behöver ordna middag till sin familj, menar hon.

Även den som tar sig tid att försöka göra ett genomtänkt val får ofta inte tillräckligt med information för att det upplysta valet ens ska vara teoretiskt möjligt. Allra svårast blir det på restaurang. Även den som är beredd att börja sitt restaurangbesök med att begära ut information om allt kött på menyn blir kanske inte så mycket klokare.

Köttimportörerna pekar på att varje köttbit är spårbar, eftersom det står på varje låda som restaurangen har fått var köttet är uppfött, slaktat och förädlat, men det räcker inte, menar Elin Röös.

− Hur ska det gå till rent praktiskt? Även om jag får ett namn på en gård, hur mycket vet jag om den? Det lämpas över orimligt mycket ansvar i konsumentens knä.

Alternativen som hon ser är en starkare lagstiftning som garanterar att allt kött är bra producerat, eller att branschen tar större ansvar för att allt de säljer är bra.

För den som vill äta miljömässigt hållbart kött finns åtminstone ett val som är enkelt, enligt Konsumentverkets rapport. Det är naturbeteskött, som bidrar till ett öppet och artrikt landskap. Men att hitta naturbeteskött i svenska butiker är inte så lätt. Vanligare är att hitta det snarlika ”Naturkött”, med ursprung i Brasilien. På leverantören Norvidas hemsida står att köttet inte bidrar till regnskogsavverkning eftersom djuren inte föds upp inom biomet Amazonas.

Men 40 procent av avskogningen i Brasilien kopplat till nötköttsproduktion sker i områden utanför Amazonas, enligt siffror från Trase, ett samarbetsprojekt mellan Stockholm Environment Institute och miljöorganisationen Global Canopy. En stor del av avskogningen har skett i Cerradon, en provins söder om Amazonas, där skogen inte räknas som regnskog, men ändå hyser en mycket rik biologisk mångfald.

− Vi kan inte garantera att vi inte i enstaka fall finns på delar av Cerradon som har avskogats de senaste åren, säger Calle Ramvall som är hållbarhetsansvarig på Norvida.

Samtidigt säger han att företaget har jobbat mycket med sina leverantörer de senaste åren och bytt ut dem som inte haft tillräcklig hållbarhetspolicy.

Som ett försök att underlätta det svåra köttvalet lanserade WWF nyligen en ny version av appen Köttguiden.

− Företag som importerar från länder som får rött ljus i Köttguiden, exempelvis Brasilien, måste verkligen ställa hårda krav på leverantörer och kunna förklara det tydligt för konsumenterna, säger Anna Richert på WWF.

Största delen av det importerade köttet får rött ljus i Köttguiden medan ekologiskt kött och naturbeteskött får höga betyg. Svenskt nötkött eller lamm från djur som betar och äter hö och ensilage är också bra val utifrån djurvälfärd och biologisk mångfald. Det förutsätter dock att djuren går ute och betar, vilket är svårt för konsumenten att avgöra. En stor andel av de svenska nötkreaturen står inomhus under betessäsongen.

Ett motto som alltid fungerar när man står framför köttdisken är ”mindre men bättre”, enligt Anna Richert.