Smygande hot att ta på allvar
När jag skriver det här har det just kommit nya rapporter om värmerekord i världen. Det senaste decenniet har varit det varmaste som uppmätts på jorden, det bekräftar Nasa, Noaa och WMO. Satelliten Copernicus mätningar visar att Europa, liksom Arktis, hade rekordhöga årsmedeltemperaturer – alla årstider var varmare än normalt. Och i Alaska var årsmedeltemperaturen 2019 för första gången sedan mätningarna började över noll grader.
Vi vet ännu inte med säkerhet vad klimatförändringarna kommer att medföra för långsiktiga konsekvenser för oss, naturen och våra samhällen. Men det ser inte bra ut, det är forskarna överens om.
Ungefär samtidigt med de senaste klimatrapporterna kom också nyheten om att man har identifierat en hittills okänd art av antibiotikaresistenta bakterier i Göteborg. Bakterien ingår i samma familj som E. coli och salmonella och föreslås få namnet Scandinavium goeteborgense. Bakterien hittades första gången i ett sår 2014 och nu har man alltså kunnat konstatera att det är en ny art.
Antibiotikaresistens är ett växande problem och om inget görs riskerar det att få konsekvenser för både människor och miljö som vi i dag inte kan överblicka. Miljoner människor riskerar att dö och de ekonomiska konsekvenserna beräknas bli enorma. Och det är bråttom.
I det här numret har vi ett extra långt reportage om antibiotikaresistens och den forskning som görs för att hitta andra sätt att bota när antibiotikan inte räcker till.
Klimatförändringar och antibiotikaresistens jämförs ganska ofta med varandra. De beskrivs som två onda tvillingar. Båda två är globala, mycket väl dokumenterade och extremt allvarliga hot, som kräver omfattande samarbete för att kunna lösas. Samtidigt är båda två hot som kommer smygande. De flesta av oss märker inte av dem alls. Vi läser om dem, men drabbas inte själva. Det händer någon annanstans, samtidigt som forskarna vet att det krävs att vi alla gör förändringar – nu.
Kanske känner man ett motstånd mot att vara den som först avstår eller förändrar sitt liv på ett sätt som i stunden gör det lite mindre bra. En ny studie från Göteborgs universitet, med deltagare från Sverige, USA, Storbritannien och Indien, tyder på att en majoritet av oss är övertygade om att just vi, över lag, agerar mer miljövänligt än andra. Studien visar också att denna övertro riskerar att göra oss mindre motiverade att agera miljövänligt och att vi dessutom tenderar att bli mindre miljövänliga när vi tror att vi offrar mer än andra. Värt att fundera på, tänker jag.
De här numret av Forskning & Framsteg distribuerar vi i samarbete med Aftonbladet. Det betyder att tidningen finns till lösnummerförsäljning på de platser som säljer kvällstidningar. Vi hoppas att på detta sätt få välkomna nya läsare. Omslagen skiljer sig något mellan den upplaga som säljs i butik och den som kommer till prenumeranterna, men innehållet är exakt detsamma. Och oavsett om du läser oss för första gången eller inte, blir jag tacksam för ett mejl som berättar vad du tycker.
