En miljon sillgrisslor dog i värmevåg

För fem år sedan flöt tiotusentals döda sillgrisslor iland längs USA:s västkust. Under flera års tid har många forskare arbetat för att förstå vad som hände. Nu står det klart att en långlivad värmebölja under ytan missgynnade de fetaste planktonen, vilket gjorde fisken magrare, vilket i sin tur gjorde att sillgrisslorna svalt.

De döda fåglar som flöt iland var bara en mindre del, det verkliga antalet döda sillgrisslor var omkring en miljon, enligt amerikanska forskare som publicerat sina resultat i tidskriften Plos One.

Mellan 2013 och 2015 värmdes havet längs USA:s Stillahavskust snabbare än vad som uppmätts tidigare i något hav. I ett område mer än dubbelt så stort som Sverige låg temperaturen omkring sex grader över det normala 2016. Denna värmebölja under ytan fick namnet ”The Blob”, ungefär ”klumpen”. Orsaken bakom The Blob var ett högtryck, en så kallad anticyklon, kopplat till väderfenomenet El Niño.

Den här sortens värmevågor har ökat i frekvens och intensitet under de senaste 100 åren, enligt den amerikanska forskargruppen. Om temperaturhöjningen globalt överskrider 2–3,5 grader kan marina värmevågor i slutet av detta århundrade orsaka irreversibla förändringar av havens funktionalitet och stabilitet, skriver de i artikeln.

Inte bara sillgrisslor drabbades av värmevågen The Blob. Massdöenden rapporterades även för bland annat tofslunnefågel, sjölejon och flera bardvalar. Sillgrisslorna drabbades dock särskilt hårt eftersom de är specialiserade på fet fisk, och de behöver äta uppemot halva sin kroppsvikt varje dag för att överleva.

Två tredjedelar av de döda var vuxna, vilket är ödesdigert för fåglar som fortplantar sig så långsamt som sillgrisslor.

− De kan bli över 40 år gamla och blir könsmogna först när de är 5–7 år, så sådana här händelser är oroväckande, säger Henrik Österblom vid Stockholms universitet, som under många år har studerat de gotländska sillgrisslorna på Stora Karlsö.

Även på Stora Karlsö har forskarna sett att sillgrisslorna snabbt tappar vikt om fiskarna blir magrare. I Östersjön har det främsta skälet till förändringar i fiskarnas kondition varit konkurrens mellan fiskar av samma art.

− Klimatförändringar påverkar temperatur men även salthalt i Östersjön, och detta kommer i framtiden att styra både planktonsamhället och sillgrisslornas bytesfisk, säger Jonas Hentati Sundberg vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som också är en erfaren grissleforskare.

Hittills syns dock inga tendenser till ökad dödlighet bland Östersjöns vuxna sillgrisslor. De har i stället ökat i antal under de senaste årtiondena, enligt forskarna sannolikt på grund av hög tillgång på bytesfisk i kombination med minskad dödlighet i bifångster och minskade miljögifter och oljeutsläpp.