Marinbiologi

När blåvalar äter följer tonvis med vatten med. Forskare kan nu förklara varför valarna inte drunknar på kuppen.

Hur gör delfiner när de sover? Hur kan de sova i vattnet men ändå andas så mycket som de behöver? Och hur gör sälar? Sover de på land eller i vattnet? /Ruben Norén Gustafsson, 10 år, och Maria Gustafsson

En långlivad värmevåg i Stilla havet 2013–2016 orsakade massdöd bland flera havslevande djur. Den här sortens marina värmevågor blir allt vanligare, enligt en ny rapport. Även i Östersjön är sillgrisslor särskilt känsliga för förändringar.

Syrebristen i Östersjön försämrar torskarnas hälsa och gör dem magrare. Det visar en ny studie av hörselstenar, ”fiskarnas svarta lådor”.

Länsstyrelsen i Skåne sätter upp skyltar där de ber båtägare att köra långsamt på grunda bottnar för ålgräsets skull. Ålgräset är nämligen känsligt för sediment…

Sommaren 1988 dog omkring hälften av Europas knubbsälar på ett par månader. De var drabbade av PDV, ett mässlingliknande virus, som troligen hade följt med när grönlandssälar…

En ny studie av knölvalar i sydvästra Atlanten ger överraskande glada besked: Arten verkar vara tillbaka på nästan samma nivå som vid tiden före den storskaliga valjaktens start. 

Krabbor kan lära sig att hitta genom en labyrint, och dessutom minnas vägen två veckor senare. Det visar brittiska forskare i en studie av strandkrabbor, samma art som är vanlig längs Sveriges kuster.

Vår enda svenska val är mest aktiv under fullmånenätter, men varför? Och hur skyddar vi den bäst? Forskare vid Lunds universitet kartlägger tumlarnas vardagsliv. F&F följde med en natt när tumlarna gjorde silverspår i marelden.

Valar är kända för att kunna kommunicera över mycket långa avstånd under vattnet. Men de kan också kan ”viska” när det behövs, enligt forskning publicerad…

Goda nyheter om korallrevens framtid hör inte till vanligheterna, men den största studien någonsin pekar på att det fortfarande finns hopp. Av drygt 2 500 korallrev…

Giftiga algblomningar och gnistrande mareld beror till stor del på att växtplankton skräms av kemiska signaler från sin främsta fiende – hoppkräftorna. Det visar världsunik svensk forskning.