Marinbiologi

Krabbor kan lära sig att hitta genom en labyrint, och dessutom minnas vägen två veckor senare. Det visar brittiska forskare i en studie av strandkrabbor, samma art som är vanlig längs Sveriges kuster.

Vår enda svenska val är mest aktiv under fullmånenätter, men varför? Och hur skyddar vi den bäst? Forskare vid Lunds universitet kartlägger tumlarnas vardagsliv. F&F följde med en natt när tumlarna gjorde silverspår i marelden.

Valar är kända för att kunna kommunicera över mycket långa avstånd under vattnet. Men de kan också kan ”viska” när det behövs, enligt forskning publicerad…

Goda nyheter om korallrevens framtid hör inte till vanligheterna, men den största studien någonsin pekar på att det fortfarande finns hopp. Av drygt 2 500 korallrev…

Giftiga algblomningar och gnistrande mareld beror till stor del på att växtplankton skräms av kemiska signaler från sin främsta fiende – hoppkräftorna. Det visar världsunik svensk forskning.

Hajar är ovanliga i svenska vatten. Det är sannolikt orsaken till att ytterst få böcker om dessa djur har skrivits i vårt land. Det nya…

En ny studie visar att djurplankton är betydligt känsligare för ljusföroreningar än forskarna hittills har trott. Ökande båttrafik hotar ekologin i havet.

Ju mer forskarna lär sig om bläckfiskar desto märkligare ser de ut att vara. Den senaste upptäckten är att de har tjuvkopplat det naturliga urvalet. Bläckfiskar har utvecklat ett helt unikt sätt att snabbt anpassa sig till miljön. Kanske är det också det som har gjort dem så smarta.

Trots att pingviner behöver få i sig mycket energi tycker de om att fånga maneter, som nästan bara består av vatten.

Önationen Kiribati vilar på 32 atoller som enligt många forskare riskerar att utraderas genom stigande havsnivåer, eftersom höjden över havet är som mest två meter. Men i Wikipedias artikel om Kiribati står det: ”många tror att [öarna] är sårbara vid förändringar av havsytans nivå ... [men] detta är korallöar och tillväxten är cirka 4 mm per år. (Vattenytan höjs f.n. med ca 2–3 mm per år.)” Skribenten tycks mena att koralltillväxten på höjden mer än väl kompenserar höjningen av havsnivån. Men på vilket sätt tillväxer en atoll?/Ulla Riis, Uppsala 

Skrubbskäddan har anpassat sig till brackvattnet genom att lägga sjunkande ägg.

Storskarvar hör bra – även under vattnet. Det har forskare vid University of southern Denmark (SDU) visat genom att låta fåglarna söka upp en ljudkälla…

Till skillnad från andra apor är vi människor mycket duktiga dykare. Här skriver forskaren Erika Schagatay om kroppens speciella anpassningar som hjälper oss att vara under vattnet.

Svenska fågelforskare tar hjälp av en självgående vattenfarkost för att undersöka om Karlsöarnas fågelbestånd är långsiktigt hållbara.