Nyupptäckt gen hotar antibiotika
Forskare i Göteborg analyserade slam från en flod i Indien – och hittade en tidigare okänd gen som gör bakterier resistenta mot antibiotika. Genen har redan spritt sig till sjukdomsframkallande bakterier hos människor.
Så sent som för två år sedan blev läkemedlet plazomycin godkänt i USA. I första hand ska det användas mot urinvägsinfektioner med bakterier resistenta mot andra antibiotika. Det ingår också i arsenalen av mediciner som kan behövas mot lunginfektioner orsakade av Pseudomonas aeruginosa, en bakterie känd för att spridas på sjukhus bland människor med nedsatt immunförsvar.
– Att kunna behandla sekundära, bakteriella lunginfektioner är något vi är särskilt måna om i dessa tider när världen har drabbats av covid-19-pandemin, säger Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.
Han har tidigare visat att läkemedelsfabriker i Indien släpper ut stora mängder antibiotika. Utsläppen ökar risken för att bakterier i avloppsvattnet blir resistenta.
Nu har hans forskargrupp utvecklat en ny analysmetod som gör det möjligt att sortera bort kända resistensgener så att det blir enklare att hitta nya.
På så vis hittade Joakim Larsson och hans medarbetare en gen som ger motståndskraft mot en viktig grupp antibiotika där plazomycin är det senaste tillskottet. En god nyhet är att den nyupptäckta resistensgenen fortfarande är ovanlig, enligt en rapport i tidskriften Microbiome.
– Men vi har sett att den förekommer i patientprover från Kina och Italien. Så den här genen kan röra sig, både geografiskt och mellan bakteriearter, säger Joakim Larsson.
Kunskap om nya resistensgener är värdefull på flera sätt. Den genetiska informationen kan användas till diagnostik av prover från patienter. Den ger också bättre möjligheter att övervaka och begränsa spridningen av farliga bakterier. Och all biologisk kunskap om hur resistens mot antibiotika uppstår och fungerar ökar människans chanser att få ett övertag i vår ständiga kamp mot farliga bakterier.
Världshälsoorganisationen klassar antibiotikaresistens som ett av de största globala hoten mot människors hälsa.