De intellektuella är demokratibärare

1 | Redan i titeln tar du upp den franske författaren Émile Zolas berömda ställningstagande i rättsskandalen Dreyfusaffären. Varför är den så viktig för de intellektuellas historia?

– Det är där och då som ordet ”intellektuell” tränger in i vardagsspråket och etableras på allvar. Émile Zola var varken expert eller politiker, men hans ställningstagande påverkade domen mot den dömde officeren Alfred Dreyfus. Zolas brev ledde också till upprop som andra intellektuella undertecknade. Redan där mötte de intellektuella motstånd. Motståndarna undrade varför en professor i tibetanska språk skulle uttala sig om militärdomstolar i Frankrike. I dag tar intellektuella självklar ställning i ämnen som de inte är specialister i. På den tiden var det nytt.

2 | Du börjar med tidigt 1900-tal, men följer sedan begreppet ”intellektuell” tillbaka till antiken. Varför?

– Det var ett önskemål från förlaget. Jag har främst ägnat mig åt modern historia och kände mig först inte så bekväm med det. Sedan insåg jag att det finns många poänger med att kartlägga begreppet i längre historiska linjer. Då kan man se hur de intellektuellas ställning och situation förändrats över tid, men också vad som förbinds med vår egen tid.

3 | Hur definierar du en intellektuell av i dag?

– Det är problematiskt eftersom det finns så många definitioner. Det beror bland annat på att de intellektuella själva har varit upptagna av att definiera sig själva. De har mejslat fram bilden, som på många sätt är deras bilder av sig själva. Jag har använt mig av en relativt öppen definition, där någon som är intellektuell är en tanke- eller idéproducent som formulerar åsikter om och synpunkter på samhällsutvecklingen.

4 | Du nämner informationsteknologin som ett av hoten mot dagens intellektuella. På vilket sätt utgör den ett hot?

– Den är inte enbart ett hot. Den hjälper också intellektuella att sprida sina kunskaper och åsikter. Samtidigt har de inte längre samma auktoritet som tidigare. Förr var det bara intellektuella som publicerade sina texter i tidningar och böcker. Med sociala medier kan alla uttrycka sin åsikt. Snabbheten och ytligheten i informationsteknologin gagnar inte heller de intellektuella. Deras verksamhet passar bättre i ett långsamt, reflekterande tempo.

5 | Populismen beskrivs som ytterligare ett hot. Bör vi vara oroliga för de intellektuellas framtid?

– Populismen är anti-intellektuell och kunskapsfientlig. Att den vunnit mark världen över har också att göra med demokratins kris. De intellektuella hänger tätt samman med demokratin, så lite oroliga bör vi nog vara. Men under coronapandemin ser vi att populismen har fått sig en knäck. Experterna har fått en ny renässans. Alla längtar efter fakta och kunskap. Det är tydligt kopplat till pandemin, men jag tror ändå att det hade kommit en motreaktion mot det expert- och kunskapsförakt som flödat under senare år. Så nej, jag är inte pessimistisk. De intellektuella har definitivt en framtid.