Blot och gästabud vid Bråviken

Redan på 450-talet byggdes ett väldigt långhus med gästabudshall vid stormannagården Ströja söder om Kolmårdsbranten, mellan Motala ström och Bråviken, en bit norr om dagens Norrköping.

Den som slog sig ned där fick full kontroll över handelsvägar i både nord-sydlig och väst-östlig riktning.

Det gällde att visa sin makt med prakt och fester, som kan ha gått vilt till. I hallbyggnaden, som mätte hela 40 x 10 meter, har arkeologer hittat mängder med bolmörtsfrö där det en gång stått en ugn. När bolmört eldas framkallar röken hallucinerande effekter.

Under vendeltiden etablerades en kultur där makten skulle manifesteras. Gravskicket med gravhögar, som fanns under bronsåldern, återupptogs. Högarna varierade i storlek efter de begravdas betydelse och begravningarna med stora bål var storslagna.

Gåvorna som följde med i graven visade på den dödas ställning. Viktiga personer lades på eller sveptes in i till exempel en björnfäll och omgavs av sina djur: hästar, hundar, får – och jaktdjur som falkar. De fick med sig spelpjäser av horn eller ben, från till exempel valar, som visade på långväga kontakter och att personen hade en ställning där strategiska beslut var vanliga.

Hallen i Ströja byggdes med bastanta bärande stolpar i ek – det vanliga var annars furu – och var en plats för bjudningar i stormannens närmaste krets. Här slöt man allianser och gjorde upp affärer. Intill hallen offrades både djur och människor, visar fynd från grävningar där.

Ett mått på platsens status är fyndet av två så kallade guldgubbar, centimetersmå tunna guldbleck med figurer i relief. De har bara hittats på ett fåtal platser i Sverige, vilka tolkats som lokala eller regionala maktcentra. De brukar dateras från 500-tal till tidigt 700-tal.

Människoben med huggskador tyder på rituella handlingar, kanske offer vid blot lika dem som beskrivits i Gamla Uppsala.

Mängder med djurben från måltider har hittats strödda över ett stort område som arkeologerna tror har varit en handelsplats. Klippta arabiska mynt, använda som vikter för betalning med metallvärdet, är andra fynd. Råämnen till metallhantverk, som verktyg och vapen, har också hittats.

– Vi har tidigare hittat mycket, men den här säsongen är det hur mycket som helst! säger biträdande projektledaren Marta Lindeberg på firman Arkeologikonsult som gör utgrävningen.

Bland materialet som har hittats finns också spännen och bucklor till kläder, pärlor och smycken och spännen till betsel och andra hästdon. Ett tiotal gröna och blå exklusiva glas har hittats, vilket är mycket på en och samma plats.

Kring 650 anlades en ny gästabudshall, inte långt från den gamla. Vid den tiden hände något. Byggnadsstilen förändrades, kanske tog nya makthavare över.

En plats där människor samlat makt, kult, specialiserad bebyggelse, hantverk och handel brukar kallas centralplats. Det Ströja som man hittills grävt fram matchar inte platser som Gamla Uppsala, Birka och Lunds föregångare, Uppåkra, men står sig väl i jämförelse med exempelvis Birkas föregångare, Helgö, och Slöinge i Halland.

Fynd av stora korn av sädesslaget skalkorn, samt humle och pors, pekar på öltillverkning. Och ett ovanligt stort inslag av det på den tiden ovanliga vetet, bekräftar också bilden av en elitmiljö. Tecken finns också på att man under 400–600-talen odlat med både vår- och höstsådd, vilket i så fall är det tidigaste exemplet i Mellansverige.

Denna artikel är omarbetad och uppdaterad.