App hittar fornminnen med gps

Fornsök är ett verktyg framtaget av Riksantikvarieämbetet där man ser fornlämningar inprickade på karta, jämte information om bland annat koordinater, beskrivning, skick och länkar till dokument som arkeologiska rapporter.

Genom att slå på gps-funktionen på appen får användaren en prick som visar var man är. Kring den finns en ring som visar positionens osäkerhet. Till det kommer osäkerheten i de koordinater som arkeologerna angav när lämningen registrerades – vilket kan ha skett långt tillbaka, utan dagens möjlighet att mäta korrekt position.

Uppgifter om fornlämningar har varit tillgängliga via karta sedan 2008, men först i fjol anpassades tjänsten så att den fungerar även på mobiltelefon och surfplattor.

Det har varit omstritt är hur mycket information som ska ges efter en plundringsvåg av silverskatter på Gotland under andra halvan av 00-talet. Det ledde till en debatt om vissa typer av lämningar, som deponier (skatter), skulle utelämnas.

Skogsbolagen vill undvika skador

Å andra sidan har skogsindustrin fått kritik för förstörelse av kända och okända fornlämningar, vilka maskinförare saknat både kunskap och information om. Skogsbolagen har därför varit med i processen med att lägga till gps-funktionen. Även fältarkeologer och allmänheten har deltagit.

Grundprincipen är att all information ska göras tillgänglig, framhåller Riksantikvarieämbetet.

– Vi som myndighet har att följa lagar och EU-direktiv om att inte försvåra inhämtande av uppgifter. Om informationen finns tillgängligt för alla så blir lämningarna allas delade ansvar. Det blir lättare att vara uppmärksam på om det händer saker i terrängen, säger Karolina Ross, antikvarie på ämbetets enhet för kulturmiljöinformation.

Öppenheten gör att arkeologer ofta väntar med att offentliggöra fynd till dess att utgrävningar är över, för att minska risken för plundring. Ofta tar det sedan, av andra skäl, ett eller flera år innan slutrapporter publiceras.

Skogsbruket större risk än plundring

Okunskap är det största hotet mot kulturminnen och arkeologiskt intressanta platser, anser Riksanikvarieämbetet. Skogsbruket har orsakat betydligt större skada på fornlämningar än plundrare, enligt en undersökning från 2014.

Därför togs skogsindustrin in tidigt i diskussionerna, berättar interaktionsdesigner Henrik Svedsjö, som tagit fram funktionen.

– Vi har haft med fältarkeologer och maskinförare från början. Vi ville kartlägga hur de jobbar och vad de behöver så de inte kör sönder lämningar i terrängen, säger han.

– Skogsarbetarna har sällan exakt koll på sin position, och ofta jobbar de under tider när det är becksvart. Den här funktionen är kritisk för dem.

Appen är utformad så att även allmänheten, den tredje målgruppen, ska kunna använda den utan förkunskaper. Bland annat kan man välja olika kartlager och se upphöjningar eller sänkor i marken som kan tyda på spår av mänsklig verksamhet.

Den som upptäcker skadegörelse eller spår av plundring vid en fornlämning ska rapportera det till länsstyrelsen. Det gäller även om man upptäcker tidigare okända lämningar, även om det kan dröja innan de undersöks och förs in i registret.