Byggstart för liten svensk reaktor
På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm pågår förberedelser inför bygget av en ny typ av kärnkraftsreaktor. Projektet, som formellt startar i januari 2021, har fått 50 miljoner kronor av Stiftelsen för strategisk forskning för att ta fram de tekniska underlag som krävs för att licensiera den nya reaktorn.
– Sedan vill vi gå vidare och bygga en prototyp men först behöver vi ytterligare 200 miljoner, säger Pär Olsson, professor i fysik vid KTH, som leder projektet.
Små modulära kärnkraftsreaktorer
Målet är att så småningom bygga en demonstrationsreaktor vid kärnkraftverket i Oskarshamn. Om allt går vägen skulle den stå klar om tio år, men dessförinnan återstår flera utmaningar. Reaktorn ska till exempel kylas med flytande bly, vilket kräver nya, tåliga material.
Projektet är ett av ett 70-tal runt om i världen som utvecklar små, modulära kärnkraftsreaktorer, SMR. Tanken är att de ska bli enklare och billigare att bygga jämfört med dagens reaktorer, samtidigt som de ska bli säkrare.
Reaktorn som designas på KTH tillhör den så kallade fjärde generationen, som ska kunna använda kärnbränslet mycket mer effektivt än i dag och därmed lämna efter sig mindre mängder långlivat avfall.
Mindre reaktorer ersätter kolkraft
Nyheterna kring SMR har duggat tätt under 2020. Bland annat bygget av en liknande blykyld reaktor, Brest 300, i Ryssland. Där kopplades även det första flytande, modulära kärnkraftverket in på elnätet under året. I USA fick den första SMR-konstruktionen godkännande från landets motsvarighet till Strålsäkerhetsmyndigheten och i oktober delade USA:s energidepartement ut motsvarande 1,5 miljarder kronor till två SMR-företag. Storbritannien har valt tre SMR-konstruktioner som får motsvarande 100 miljoner var för fortsatt utveckling.
Pär Olsson anser att kärnkraften kommer att behövas under lång tid framöver.
– Det går inte att ersätta all fossil energi i den takt som klimatet kräver. Däremot finns en möjlighet att relativt snabbt bygga mindre reaktorer som kan ersätta till exempel kolkraftverk.
Mer att vänta av 2021
Januari: Plan S innebär att fler vetenskapliga artiklar blir fritt tillgängliga.
Februari: Marssonden Perseverance landar på Mars. Med sig har den en helikopter som ska hjälpa till att spana efter liv på den röda planeten.
Maj: Kinesiska Marsbilen Tianwen-1 beräknas landa.
Maj: Världens största partikelaccelerator Large Hadron Collider återstartas vid CERN efter att ha varit avstängd för underhåll och uppgraderingar sedan i december 2018.
Juni: Under första halvåret premiärtestas den första delen av den totalt 600 meter långa acceleratorn vid ESS i Lund.
Juli: Uppskjutning av den rymdsond som ska krocka med en asteroidmåne för att få den ur kurs i det Nasa-ledda projektet Double Asteroid Redirection Test, DART.
Juli: Invigning av det uppskjutna OS i Tokyo som har fokus på vätgas. Bland annat ska den olympiska facklan för första gången brinna med vätgas.
Oktober: Uppskjutning av The James Webb Space Telescope, världens hittills mest avancerade rymdteleskop som ersätter trotjänaren Hubble.
Oktober: 2021 års Nobelpris tillkännages.
November: Ett år försenat på grund av corona hålls FN:s klimatmöte i Glasgow.
November: Planerad uppskjutning av Artemis 1, ett viktigt steg i Artemisprogrammet, som siktar på bemannade färder till månen och Mars.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.