Pressfriheten i världen hotas allt mer

Årets Nobelpris i fred tilldelas journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov ”för deras ansträngningar för att värna yttrandefriheten, som är en förutsättning för demokrati och varaktig fred”.

Nominerade för fjärde året i rad var även organisationen Reportrar utan gränser, vars ordförande, journalisten Erik Halkjaer, satt redo i en soffa bakom kulisserna på SVT när pristagarna tillkännagavs.

– Det tog någon sekund, men sen tänkte jag ”Vänta nu … detta är ju helt fantastiskt!” Valet är mycket bättre och mindre anonymt än om exempelvis Reportrar utan gränser hade fått det, säger han.

Mellan åren 1987 och 2005 var Maria Ressa en av CNN:s främsta undersökande journalister i Sydostasien och 2012 grundande hon mediehuset Rappler, som bedriver undersökande journalistik i hennes hemland Filippinerna. Rappler har bland annat granskat Duterte-regimens  våldsamma kampanj mot narkotika, och hur nättroll har använts för att sprida regimvänlig propaganda.

Regimen har svarat med att utsätta henne och Rappler för hårt tryck. Just nu stödjer Reportrar utan gränser henne i en rad rättsprocesser, där den filippinska staten har dragit henne och hennes kollegor inför rätta utan saklig grund.

– Men i stället för att huka sig har hon tagit den här fajten, alltid dykt upp i domstolen, ifrågasatt anklagelserna och fortsatt att granska Duterte-regimen. Under den processen har hon blivit en ännu starkare förebild för pressfrihet, säger Erik Halkjaer.

– I stället för att stängas ner helt utsätts medier som Rappler för den här typen av långsam nötning, som kanske till och med är mer effektiv på lång sikt. 

Rättsprocesserna är ett typiskt exempel på hur journalister tystas i dag. Än värre är att 18 journalister har dödats i Filippinerna sedan Duterte tillträdde 2016.

Duterte har även satt i system att ”rödmärka” medier som kommunistiska, vilket indirekt pekar ut dem som mål för polisen och militären att ge sig på.

Andra hälften av priset tilldelas Dmitrij Muratov, chefredaktör och medgrundare på den ryska tidningen Novaja Gazeta, som sedan starten 1993 granskar allt från korruption till maktmissbruk och polisvåld. Novaja Gazeta fick tidigt stöd av Sovjetunionens tidigare president Michail Gorbatjov, som själv tilldelades fredspriset 1990 och delade med sig av prispengarna.

– Därmed markerade han starkt att det var den sortens medier som var viktiga i Ryssland framöver, säger Erik Halkjaer.

I stället har utvecklingen snarare gått åt motsatt håll. Ett av många exempel på hur ryska medier förtrycks är att de med utländsk finansiering registreras som ”utländska agenter” och tvingas deklarera det i varje publicering.

Hittills har sex journalister från Novaja Gazeta dödats, varav en var Anna Politkovskaja, som sköts ihjäl i Moskva den 7 oktober 2006, i hissen i hennes eget bostadshus – nästan på dagen 15 år innan tillkännagivandet av att Dmitrij Muratov tilldelades fredspriset.

– Han var själv tydlig med att priset inte var till honom, utan till alla hans döda kollegor. 

Journalister utsätts även i Ryssland för långdragna rättsliga trakasserier. Ett exempel är Irina Slavina, chefredaktör för en tidning i staden Nizjnij Novgorod. Hon tog sitt liv i oktober 2020 genom att hälla bensin och tända eld på sig själv utanför inrikesministeriets kontor.

Pressfriheten har under de senaste åren varit hårt ansatt även globalt. Det samma gäller demokratier i allmänhet, som sviktar världen över till förmån för auktoritära regimer, enligt organisationen Freedom House. Kopplingen mellan pressfrihet, demokrati och fred är glasklar, säger Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

– Demokratiska länder är bättre på att hantera konflikter, både inom sig och mellan varandra. Yttrandefrihet är i sin tur en förutsättning för demokrati, säger han.

Hur kommer valet av pristagare påverka Filippinerna och Ryssland, samt världen i stort?

– Man ska inte överdriva prisets effekt. Ett fredspris till journalister innebär inte att yttrandefriheten i dessa länder kommer att förbättras, men det kan bidra till att världens uppmärksamhet riktas mot dessa viktiga frågor, åtminstone under ett tag.

Därför är det av särskild vikt att priset till Maria Ressa berör just Filippinerna, menar Isak Svensson. 

– Jämfört med utvecklingen i Ryssland, som alla känner till, har utvecklingen i Filippinerna fått mindre uppmärksamhet. På det sättet har fredspriset även ett pedagogiskt syfte, genom att rikta strålkastarljuset mot sådant många annars inte tänker på.