Stulna böcker återförda till KB

Genom kontakter i samlarvärlden har historikern och entreprenören Tomas Söderblom på eget initiativ lyckats återbörda tio unika böcker från 1500- till 1700-talen. Detta som ett tack för all hjälp han fått i sin forskning av bibliotek och arkiv.

– Jag ville också ge kultursektorn en positiv nyhet i coronatider. Eftersom varken Kungliga biblioteket eller staten köper tillbaka stöldgods förstod jag omedelbart att det inte kunde bli någon officiell insats, utan att jag skulle göra det själv, säger Tomas Söderblom.

– Jag köper inte heller stöldgods. Men det har gått en 25 år och sannolikheten att få tillbaka något på vanligt sätt är väldigt liten. Jag känner samlarvärlden väl och vet att den är tuff. Det är ett ockrande och schackrande med handlare och diverse aktörer som skaffar fram objekt till samlare.

Genom att säga sig företräda välgörenhetsorganisationer finansierade med crowd funding kunde han via mellanhänder få fatt i människor som köpt de stulna böckerna, ofta i god tro.

– Jag presenterade mig som att jag ville köpa tillbaka böckerna. Det är en förutsättning för att få kontakt med köparna. När jag fått det började jag tigga: ”Så mycket pengar har vi inte. Och den är stulen, ni kan aldrig sälja den.” Det lyckades i tio av fallen.

Genom att träda fram offentligt som bokräddare hoppas Tomas Söderblom att några av dem som i dag äger stulna böcker nu ska träda fram, så att fler av dem kan komma till rätta.

43 böcker fortfarande spårlöst borta

Av de 62 stulna böckerna, som tjuven sålde via ett antikvariat i Berlin, är ännu 43 spårlöst försvunna. I två fall är ägaren känd, men biblioteket har inte lyckats återföra dem.

Efter stölderna ökade Kungliga biblioteket personkontrollen vid anställningar, minimerade det interna tillträdet till samlingarna och stärkte det yttre skalskyddet. Men dna-märkning av böcker eller andra skydd är inte aktuellt, enligt biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar.

– Det är omöjligt rent praktiskt, med alla titlar vi har. Det skulle ta en oöverskådlig tid att märka alla. I stället gör vi en bedömning varje gång som unikt material beställs fram, säger han.

Ett större hot mot böckerna är fel temperaturer och luftfuktighet där de förvaras, framhåller han. Det måste också finnas en balans mellan de delvis motstridiga uppdragen att bevara och tillgängliggöra kulturarvet. Samlingarna kan inte helt gömmas undan, utan ska komma forskare och allmänhet till nytta.

Bakom bokstölderna låg Anders Burius, chef för Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning 1995–2004. Han avslöjades i en internutredning efter det att en gammal bok inte kunde hittas 2003. Han greps 2004 och erkände stölderna. När han släpptes ur häktet begick han självmord genom att skära av gasledningen i sitt kök. Det orsakade en stor explosion som skadade tolv personer och förstörde hela huset där han bodde.

Artikeln är uppdaterad.

Fakta: De återförda böckerna:

• Heinrich Papin: Bildliche Darstellung der k.k. oesterreichischen Armee (1820)
• Johan Wolfgang von Goethe: Das römische Carneval (1789)
• Christian Brand: Zeichnungen nach dem gemeinen Volke besonders der Kaufruf in Wien (1780-talet)
• Joannes Zahn: Oculus artificialis teledioptricus … (1702)
• Thomas Hobbes: Leviathan (1651)
• Tobias Fendt: Monumenta sepulcrorum… (1574)
• Girolamo Cardano: Opus novum… (1570)
• Sebastian Münster: Rudimenta mathematica (1551)
• Maximilianus Transsylvanus: Epistola, de admirabili & novissima Hispanorum… (1523)
• Dialogus creaturarum (1509)