Venus hade kanske aldrig några hav
Venus är i dag helt torr under sitt tjocka molntäcke av svavelsyra. Forskare brukar anta att där en gång i tiden fanns hav, precis som på jorden – men en ny klimatmodell tyder på en helt annan utveckling
Bild: Getty/Mark Garlick/Science Photo Library
Eftersom Venus är ungefär lika stor som jorden, och inte ligger så mycket närmare solen, brukar forskare förmoda att de båda planeterna en gång var ganska lika. De skulle båda ha haft vatten på ytan – och därmed förutsättningar för liv. Med hjälp av en ny klimatmodell, mer avancerad än dem som tidigare använts för att förstå Venus, har forskare från Schweiz och Frankrike nu dragit slutsatsen att Venus kanske aldrig kunnat bilda några hav.
– Det är mycket som är okänt om Venus, och man gör många antaganden. Ett vanligt antagande är att det fanns flytande vatten från början, säger Moa Persson, rymdfysiker och planetforskare vid Institut de recherche en astrophysique et planétologie i Toulouse, som läst den nya studien.
När planeterna bildades var de mycket heta, med en yta av flytande magma. I jordens fall svalnade ytan, och vattnet i atmosfären kondenserade och regnade ner på ytan och bildade hav.
Ny klimatmodell
Med sin nya klimatmodell har forskarna kommit fram till att detta kanske aldrig kunde hända på Venus. När allt det ursprungliga vattnet var ånga i atmosfären skulle moln huvudsakligen ha bildats på Venus nattsida, menar de, och då hindrat värme från att stråla ut i rymden. Därför svalnade planeten aldrig av. Vattnet blev då kvar i atmosfären och kunde gradvis läcka ut i rymden och försvinna från planeten.
Om de använder sin modell med det vanliga antagandet att hav fanns på ytan från början, då bildas molnen i stället på dagsidan. Dessa moln reflekterar bort solljuset och hjälper planeten att svalna. Så var fallet på jorden. Kanske var detta möjligt bara för att jorden hade ett lyckosamt läge lite längre från solen, samtidigt som solen var ljussvagare i solsystemets barndom.
Stämmer detta betyder det att det band kring en stjärna som kallas den beboeliga zonen – där planeter kan ha flytande vatten på ytan – är smalare än forskarna tidigare trott. Det skulle påverka vilka exoplaneter som bedöms ha förutsättningar för liv.
För att få ett definitivt svar på om det var så här det gick till, eller om det finns någon annan förklaring till hur Venus blev så torrt, behövs mycket mer information påpekar Moa Persson.
– Vi behöver veta mer om hur Venus ser ut i dag. Vad är det för material på ytan, och hur ser det ut inuti, säger hon.
Förhoppningsvis kan de rymdsonder till Venus som Nasa och Esa planerar ge en del av den information som behövs.
