Annons

En rymdfarkost med solpaneler över en disig planet

Så här kan det se ut när den europeiska sonden Envision når fram till Venus.

Bild: 
ESA/VR2Planets/DamiaBouic

Nästa: Venus

Varför har Venus blivit så olik jorden, när de började ganska lika? Det ska den europeiska rymdstyrelsen Esa undersöka med en ny sond. Samtidigt är också Indien och USA på väg att utforska vår beslöjade grannplanet – ett svenskt instrument finns med på ett hörn.

Annons

Publicerad:

2021-06-14

Esa meddelar att de kommer att skicka iväg en ny rymdsond, Envision, om ungefär tio år. Uppdraget är att undersöka hur det kommer sig att Venus har utvecklats till att bli så olik jorden trots att de är ungefär lika stora och har en liknande sammansättning. Venus yta är dold bakom en ogenomskinlig atmosfär med tjocka moln av svavelsyra, och är fortfarande ganska outforskad.

– Fokus har varit på Mars under lång tid, men nästa decennium blir det Venus, säger Stas Barabash, professor och föreståndare för Institutet för rymdfysik i Kiruna.

Under de senaste trettio åren har flera rymdsonder visserligen flugit förbi Venus och observerat planeten på väg mot andra mål, men bara två uppdrag har ägnats helt åt Venus. Dessa var Venus Express som Esa sände upp i slutet av 2005, och den japanska satelliten Akatsuki som varit i omloppsbana kring Venus sedan 2015.

Institutet för rymdfysik utvecklar ett instrument som ska sändas till Venus redan under detta årtionde, på den indiska farkosten Shukrayaan-1.

– För mig som forskare är det mest intressanta hur solvinden växelverkar med planetens atmosfär. Men som människa tycker jag också att det vore oerhört spännande att utforska området på en höjd av över trettio kilometer upp i atmosfären, där temperaturen och trycket liknar förhållandena på jorden. Där skulle det kunna finnas mikroskopiskt liv, säger Stas Barabash.

Tyvärr har projektet försenats av pandemin som har drabbat Indien hårt, och tidsplanen är just nu oklar.

Den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har också meddelat att de ska skicka två sonder till Venus någon gång framåt 2030.

Deras elektronik kan funka på Venus – men inte ännu

En amerikansk sond ska omkring 2030 släppas ned i Venus atmosfär och mäta olika gaser och ta högupplösta bilder. Det är en mycket extrem miljö. Nära ytan är temperaturen nästan 500 grader Celsius och trycket är hundra gånger högre än på jorden. Den svenska forskargruppen Working on Venus vid KTH arbetar med elektroniska kretsar som bygger på kiselkarbid och som ska kunna fungera under dessa extrema förhållanden. Men de är inte redo än, berättar professor Mikael Östling som leder forskargruppen.

– Vi har tagit fram och testat komponenter, men för att skicka sådana grejer till rymden behövs bland annat särskild inkapsling. Det vore kul att ha ett gemensamt projekt med andra forskare för att bygga sådant, men vi kommer antagligen att ha tillämpningar i jordens inre eller för brandbekämpning långt innan vi kommer ut i yttre rymden.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.