Ger virus allt lindrigare sjukdom?
Det sägs att virus och bakterier på sikt utvecklas mot att ge lindrigare sjukdom. Varför fortsatte då smittkoppor att vara en så dödlig smitta – det finns väl belägg för att de följt människan mycket länge?
/Sophie
Bild: Getty images
Svar av Göran Magnusson, professor emeritus i virologi, Uppsala universitet
Bakterier, virus och vi själva anpassas i konkurrens genom naturligt urval. En infektion stoppas oftast av immunsystemet, men den individuella förmågan att hantera en viss mikroorganism varierar. Smittkoppsvirus drabbade människan i över 1 000 år och vi anpassades genom urval till bättre överlevnad. I Europa och Asien ledde det till en dödlighet på runt 20–30 procent, medan den blev betydligt högre när den amerikanska urbefolkningen för första gången utsattes för smittkoppor för 500 år sedan.
Allvarlig sjukdom behöver inte bromsa smitta. Tvärtom kan till exempel kraftig hosta eller diarré öka spridningen, och om värden till slut blir immun eller dör är sak samma för mikroorganismen. Om den med tiden utvecklas till att ge lindrigare sjukdom beror främst på om förökningen då blir effektivare. Smittkoppsvirus var mycket smittsamt och att det orsakade så allvarlig sjukdom var uppenbarligen ingen stor nackdel för spridningen. Epidemier förekom ända tills huvuddelen av befolkningen vaccinerats. Eftersom smittkoppsvirus har stabila arvsanlag, som inte ändrade sig så snabbt, förblev vaccinet effektivt i 200 år. Sars-cov-2 och influensavirus har instabilare arvsanlag och kan anpassa sig till nya förhållanden mycket snabbare. När pågående vaccination lett till flockimmunitet och viruset får tryck på sig att förändras är det möjligt att det kommer att ge en lindrigare infektion och samtidigt blir mer smittsamt.
