Ny svensk metod kan förebygga hjärtinfarkter

Under coronapandemin har färre vårdats för en hjärtinfarkt jämfört med samma period under de föregående fem åren, enligt siffror från det nationella registret Swedeheart.

Som mest var skillnaden mellan kurvorna knappt 25 procent i hela landet, runt påsk. Sedan i juni har gapet minskat till omkring åtta procent.

David Erlinge är professor i kardiologi vid Lunds universitet och verksam vid Skånes universitetssjukhus. Enligt honom kan en förklaring vara att pandemin både fått färre att söka vård för sina hjärtproblem – men även att ändrade levnadsvanor minskat risken att drabbas av en hjärtinfarkt.

– Vi vet att yttre omständigheter kan påverka risken och därför undrar man om det kan finnas någonting positivt i det hela, att människor lever ett lugnare liv, inte får lika mycket infektioner och inte pendlar och stressar till jobbet, säger David Erlinge. 

Data över dödsorsak kan ge klarhet om hjärtinfarkter

Att dra några slutsatser i nuläget är svårt, då statistiken över hur många som faktiskt avlidit av en hjärtinfarkt släpar efter och därmed inte kan jämföras med data från Swedeheart än.

I vilket fall är det viktigt att personer med symtom på en hjärtinfarkt söker hjälp så fort som möjligt, säger David Erlinge. Numera är dödligheten vid hjärtinfarkt visserligen låg, särskilt bland yngre. Men den som drabbas riskerar ändå att hjärtat skadas permanent.

– Nuförtiden kan vi göra otroligt mycket om man söker tidigt. Kan vi ballongvidga och öppna upp kärlet, då räddar man hjärtmuskeln. Kommer man sent eller inte alls drabbas man av en stor infarkt, och får i värsta fall kronisk hjärtsvikt.