Träffades Benjamin Franklin verkligen av blixten?
Benjamin Franklin (1706–1790) var en av USA:s grundlagsfäder, och också känd för sin forskning om elektricitet.
Under 1700-talet var elektriciteten en mycket gåtfull kraft. Många forskare experimenterade med den. Ett vanligt verktyg var leidenflaskan – en sorts enkelt batteri för att lagra statisk elektricitet. Benjamin Franklin var en av dem som utförde många typer av experiment, bland annat genom att ladda upp olika föremål. Han fann bland annat att elektriska gnistor lättare uppstod vid ett hörn eller en spets, än mitt på en jämn yta.
Han gjorde också djurförsök och beskrev resultaten. En kyckling som bedövats med en kraftig stöt blev blind. En kalkon som dödats med elektricitet befanns vara mycket mör när den tillagats.
Skulle fungera som åskledare
Benjamin Franklin propagerade för användning av åskledare. Det var dock inte vedertaget att urladdningarna från ett åskväder verkligen var elektriska. För att visa detta tänkte han år 1752 ut ett experiment.
Vill du läsa fler klassiska experiment?
Klicka här för att komma till artikelserien.
Han beskrev ett förfarande med en drake av siden, i stället för av papper, så att den kan flyga i regn. Vid den skulle en åskledare fästas. Draken flygs med ett snöre av hampa, som när det blir blött av regn kommer att kunna leda elektricitet. En nyckel av metall fästs i hampasnöret, som skarvas med ett sidenband som inte leder ström. Den som utför experimentet ska hålla i sidenbandet och själv stå själv i skydd under ett tak.
Om det finns elektrisk laddning i luften kommer den att kunna ledas ned till nyckeln, som avger stötar ifall man känner på den med handen. Från nyckeln kan en leidenflaska laddas, och användas i experiment som visar att det är fråga om samma typ av elektricitet som i andra elektriska försök.
Genomfördes experimentet?
Vissa idéhistoriker har ifrågasatt om Benjamin Franklin verkligen genomförde försöket. Om en blixt hade träffat draken hade det varit mycket farligt. Beskrivningen säger dock inte att draken ska fånga en blixt, utan att den ska ”dra ner elektriciteten ur molnet”. Om det finns en statisk laddning mellan molnet och marken kommer också det blöta hampsnöret i det elektriska fältet att få en laddningsskillnad mellan den övre och den nedre änden.
Liknande försök men utan drake gjordes också i Europa under samma tid.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer