Bakterie kan kopplas till IBS

Belgiska forskare beskrev en möjlig mekanism i en studie som publicerades i Nature tidigare i år. De orsakade en tarminfektion hos möss, och gav samtidigt mössen viss slags mat. När infektionen läkt ut fick mössen återigen samma mat, och de reagerade då med en allergiliknande reaktion och smärtkänslighet i tarmen. 

– Tolkningen är att immunsystemet aktiveras på ett felaktigt sätt vid infektionen. Normalt ska tarmens immunceller inte reagera på mat, så kallad ”oral torerans”. När det ändå sker får man en överreaktion mot födoämnen, säger Magnus Simrén.

Stress och infektion gav allergilika symtom

Samma effekt visade sig hos mössen när de belgiska forskarna upprepade experimentet, men bytte infektionen mot psykologisk stress.

– Även inom vården beskriver patienter att deras IBS kommer efter en period av hög stress eller utbrändhet. Men det är svårare att tydligt koppla stressen till IBS, eftersom tidpunkten när det startar inte är lika tydlig som vid en infektion, säger han.

Magnus Simrén tycker att fynden är spännande.

– Speciellt intressant är det att forskarna hos en liten grupp patienter med IBS påvisade lokala allergilika reaktioner i tarmen som liknade de man såg i experimenten med möss. Det ger stöd för att fynden i möss kan förklara hur symtom uppkommer hos människor, säger han.

Magnus Simrén kom tidigt in på att ägna sin läkargärning åt gastroenterologi.

– IBS är en fascinerande sjukdom, där interaktionen mellan tarm och hjärna är av central betydelse för symtomen, säger han.

Enligt honom fanns inom IBS-forskningen tidigare två läger, där en falang ansåg att psykologiska faktorer låg bakom IBS. Andra pekade på orsaker i tarmen. 

– I dag är vi mer ödmjuka inför att det kan finnas både psykologiska och biologiska komponenter och att dessa kan samverka, säger han.

Speciell tarmbakterie hos personer med IBS

Hans egen grupp kunde förra året visa att 30 procent av patienterna med IBS var infekterade med bakterien Brachyspira. Däremot återfanns inte bakterien hos personer utan IBS. Resultaten publicerades i tidskriften Gut.

– Patienter hade också en allergilik aktivering av tarmens immunsystem. Om det är en reaktion på bakterien i sig eller på exempelvis mat är än så länge osäkert och något som behöver studeras vidare, säger han.

Att det skulle kunna finnas en tydlig orsak till sjukdomen väckte stor uppmärksamhet i forskarvärlden.

– Upptäckten har bland annat uppmärksammats i en ledare i tidskriften där våra resultat publicerats, och där kallats ”a Helicobacter-moment for IBS”, där man alltså jämför vår upptäckt med den nobelprisbelönade upptäckten att bakterien Helicobacter pylori orsakar magsår, säger han och fortsätter:

– Men även patienter har blivit väldigt glada över att det kan finnas en tydlig orsak till deras besvär.

Vill testa nya behandlingar 

Nu arbetar hans forskargrupp med studier för att bättre förstå om – och i så fall hur – Brachyspira-infektionen verkligen är kopplad till IBS. En del är att med allergitest i tarmen undersöka vad infekterade personer är känsliga för.

– Tekniken liknar det prick-test som man gör på huden vid allergitestning. Skillnaden är att vi gör testet i tarmen och lokalt testar för exempelvis soja, ägg, gluten och andra födoämnen, säger han.

De ska även kartlägga de Brachyspira-infekterade patienternas symtom över tid, den övriga tarmflorans sammansättning och funktion samt hur tarmens immunceller fungerar. I behandlingsstudier försöker forskarna också återställa tarmfunktionen hos de drabbade.

– Här vill vi testa många olika angreppssätt – är det effektivt att utesluta vissa födoämnen? Går det att med anpassad antibiotikabehandling få bort Brachyspira-infektionen? Eller kan det fungera att blockera nervfunktionen i tarmen med vissa läkemedel, exemplifierar Magnus Simrén.

Psykologiska faktorer kopplas till svårare IBS-symtom

En bakterieinfektion är en tydlig biologisk orsak, men i en studie publicerad i American Journal of Gastroenterology har forskargruppen även undersökt hur patienters symtom korrelerar med psykologiska faktorer.

– Generellt har patienter med mer ångest också mer IBS-symtom, men vi ville se om det även spelade roll om de hade flera olika slags psykologiska karaktäristika samtidigt, säger Magnus Simrén.

Med hjälp av frågeformulär mätte de om 106 IBS-patienter hade ett eller flera av sammanlagt arton olika tillstånd, som stress, ångest eller depression. Även graden av IBS-symtom mättes via formulär. För fem av de psykologiska faktorerna gick det att se att ju fler av dessa en patient hade samtidigt, desto värre IBS-symtom hade patienten. De fem var: uttalad fysisk trötthet (så kallad fatigue), ångest över de egna magtarmproblemen, stress, katastroftänkande kring smärta samt att ha ångestbenägenhet.

– Att en gradvis ökning av symtomen kunde kopplas till fler psykologiska faktorer har inte visats förut. Dessa resultat stöder att faktorer från såväl hjärnan som tarmen har betydelse för symtomen vid IBS, säger han.