Växtligheten har förändrats rekordsnabbt

När istäcket från den senaste istiden drog sig tillbaka utvecklades växtsamhällena i snabb takt. Plötsligt tävlade växter för att kolonisera tidigare frysta landskap runt om i världen. Arter utvecklades i ett rasande tempo.

Ett internationellt forskarlag har spårat den globala vegetationens framfart inte mindre än 18 000 år tillbaka i tiden fram till i dag. I deras studie, som är publicerad i Science, dras flera oväntade slutsatser.

– Vi ser att vegetationen i dag förändras lika snabbt eller rentav ännu snabbare som under slutet av den senaste istiden. Det hade vi inte räknat med, säger Jack W Williams, som är medförfattare till studien och professor i geografi vid University of Wisconsin-Madison i USA.

Långt före den industriella revolutionen

Något annat som förvånade forskarna var att vegetationen började ändras i grunden redan för mellan 3 000 och 4 000 år sedan, långt före den industriella revolutionen.

– Detta behöver undersökas ytterligare, men vi bidrar definitivt till en spännande ny våg av forskning som tittar på hur ekosystem påverkades av tidiga mänskliga samhällen världen över, säger Jack W Williams.

I dag finns det många platser som på ytan tycks vara vilda och orörda, men som enbart ser ut som de gör på grund av att människan har bedrivit jordbruk, eldat och fött upp djur. Det säger något om hur långlivat det mänskliga avtrycket är, även långt utanför städerna.

Exakt hur vegetationen har förändrats har inte studerats i detalj, men forskarna har bland annat sett ett allt större inflöde av ogräsarter. Utvecklingen lär också förvärras i framtiden om vi inte stabiliserar mängden koldioxidutsläpp och minskar effekterna av klimatförändringarna.

Pollenanalyser ger svar

För att genomföra studien har forskarna använt sig av pollenanalys. När pollenkorn sedimenterar kan de bevaras i hundratusentals år. På samtliga kontinenter utom Antarktis har man sänkt ner ihåliga rör och fångat upp borrkärnor av sediment med lager på lager av pollen från olika tidsperioder. Från dessa går det bland annat att utläsa mänsklig påverkan på vegetationen samt växters invandring och utdöende.

Forskarna har analyserat borrkärnor från länder som Kenya, Australien och USA. Sammanlagt studerade de pollen från fler än 1 100 platser runt om i världen. Detta är den största sammanställningen hittills och allt underlag samlas också i en global resurs för fossila data som är tillgänglig för både forskare och allmänheten.