Så drar polisen nytta av gängens chattar

En kväll i juni 2019 stormade 24 män nattklubben F12 i Stockholm, misshandlade vakterna och tog sig in i lokalerna. En vecka tidigare hade medlemmar från det kriminella Södertäljenätverket nekats inträde till nattklubben. En person, Abraham Aho, dömdes ett år senare för våldsamt upplopp.

Aho betraktas som ledare för Södertäljenätverkets äldre falang, ett nätverk som sedan tidigt 2000-tal har ägnat sig åt bland annat knarkhandel, illegal spelverksamhet och indrivningsverksamhet. Han dömdes 2014 för för mord, medhjälp till mord i två fall, människorov och olaga tvång. Han blev villkorligt frigiven i september 2018 och nu hade han alltså stormat en nattklubb i sällskap med 23 andra män.

Flera av männen som syntes på övervakningsfilmen från nattklubben ingick inte i Södertäljenätverket, utan tillhörde andra kriminella grupper. En var kopplad till ett kriminellt nätverk i Vårby, en annan tillhörde den så kallade Västeråsmaffian.

Under tiden som Aho vistades på anstalt hade en yngre falang i Södertälje vuxit sig allt starkare. När Aho kom ut uppstod snart en konflikt mellan den äldre och den yngre falangen. En konflikt som har resulterat i flera våldsdåd, bland annat bilsprängningar. När Aho får veta att den yngre falangen har länsat hans vapenförråd använder han krypteringstjänsten Encrochat för att kontakta användaren ”Dedicatedwhale”, ett alias som enligt polisen används av en ledare för Västeråsmaffian. Västeråsaren erbjuder folk och vapen, men Aho är bara intresserad av vapen.

Både Aho och västeråsaren åtalades i våras i ett stort mål i Södertälje tingsrätt. Åtalet handlar dels om bilsprängningen men också om narkotikasmuggling. I juli dömdes Aho till fem år och två månaders fängelse för grovt narkotikabrott och västeråsaren till elva års fängelse för medhjälp till mordförsök och grovt narkotikabrott. Han friades för bilsprängningen. I utredningen finns uppgifter om att Aho flera gånger har vistats i Spanien.

Kriminalkommissarien Gunnar Appelgren har länge arbetat mot organiserad brottslighet i Sverige. Han beskriver en ankdamm där man utnyttjar varandras kontakter till exempel vid inköp av narkotika och vapen.

– De har utvecklat den delen så att de har fler och snabbare kontakter i dag än för 10–15 år sedan, säger Gunnar Appelgren.

Användningen av krypterade telefoner har inte bara ökat möjligheten att knyta nya kontakter, framför allt utomlands, det har också påverkat själva affärsverksamheten.

– Om man kan kommunicera säkert kan man skicka bilder på varor och kvitton i stället för att träffas och då får man ett större momentum – affärsverksamheten kan bli snabbare och större.

Personer som ingår i kriminella nätverk har länge levt med föreställningen att de kan kommunicera ostört med krypterade tjänster som Encrochat och Sky ECC. Men våren 2020 hittade fransk och holländsk polis ett sätt att komma åt meddelanden i Encrochat, och ett år senare knäckte de även Sky ECC. Informationen i Encrochat har hittills lett till 1 800 gripanden och 1 500 utredningar i flera europeiska länder. Med utgångspunkt i kommunikationen i Sky ECC har polisen beslagtagit 28 ton narkotika och gripit 80 personer i Belgien och Nederländerna. Ytterligare 400 utredningar mot kriminella grupper har startats.

I Sverige har drygt 200 personer frihetsberövats tack vare informationen i Encrochat och över 500 är misstänkta för brott. Bara Stockholmspolisens utredningar har hittills resulterat i 125 utdömda fängelseår.

I juni kunde polisen avslöja ytterligare en framgång i kampen mot de kriminella gängens krypterade kommunikation. För samtidigt som poliser i flera länder analyserade materialet från Encrochat och Sky ECC hade de även tillgång till kommunikation från Anom, en krypterad tjänst som skapats av FBI och ”sålts in” till kriminella över hela världen. Kommunikationen har i realtid kopierats till FBI som sedan har låtit polis i andra länder ta del av den. Den 8 juni höll Europol en presskonferens där bland annat svensk polis deltog. Det som hittills har kommit fram visar hur omfattande den svenska gängkriminaliteten har blivit. Av de 800 gripanden som hade gjorts dagarna före presskonferensen låg svensk polis bakom 155. Av de 12 000 konton på Anom som polisen följde hade svensk polis tillgång till 1 600 och valde ut 600 som särskilt intressanta.

Den enorma polisinsatsen beskrivs som den största någonsin mot den organiserade brottsligheten. Trojan Shield, som operationen kallas, har förutom alla gripanden lett till beslag av åtta ton kokain, 22 ton cannabis och två ton syntetiska droger. Polisen har också beslagtagit 250 vapen, 55 lyxbilar och mer än 48 miljoner dollar i kryptovalutor.

Informationen i de krypterade tjänsterna har inte bara fått juridiska följder, den är också en viktig källa till kunskap om de kriminella nätverken. Inte minst hur de är kopplade till varandra och till orter i andra länder. Ett exempel är Södertäljenätverkets kopplingar till Västerås och Abraham Ahos vistelser i Spanien.

Daniel Vesterhav är chef för Brottsförebyggande rådets enhet för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet. Han förklarar vad kunskapen om nätverken kan användas till.

– Genom att förstå hur de här nätverken fungerar kan man också hitta svaga länkar där man kan sätta in brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Ju mer man vet, desto enklare är det också att göra orsaksanalyser.

Mellan 2005 och 2007 publicerade Brå tre rapporter om den svenska narkotikamarknaden. I december 2019 fick myndigheten uppdrag från regeringen att göra en ny kartläggning. I uppdraget ingår att belysa marknadernas organisation och aktörer. Forskarna har inte tillgång till informationen från Encrochat men intervjuar personer som har det. Rapporten ska vara färdig i september.

En av de gamla rapporterna beskrev hur ”olika ungdomsgäng i några av Stockholms förorter börjat göra sig gällande inom den kriminella världen.” Cirka 600 personer beräknades ingå i nätverken, enligt en polis som intervjuas i rapporten från 2005. 14 år senare beräknades 1 500 personer vara aktiva i nätverken, enligt en kartläggning som polisen gjorde.

I takt med att nätverken blir större, inte bara i Stockholm, ökar också antalet kontakter mellan dem. Jerzy Sarnecki, senior professor i kriminologi, har under lång tid studerat den kriminella världen med hjälp av nätverksanalyser.

– Det är klassiskt för den kriminella miljön att man väldigt lätt skaffar vänner och allierade, och även fiender. En del av dessa länkar är så kallade svaga länkar, det vill säga avlägsna kontakter som kan komma till pass vid vissa speciella tillfällen, säger han.

De kriminella behöver inte ha ett närmare samarbete men i vissa sammanhang rekryterar de från andra miljöer. Enligt Jerzy Sarnecki har de oerhört god kännedom om andra grupper.

– Det som är intressant med kriminella nätverk är den snabbhet med vilken information förmedlas – det är en fantastisk kommunikationsförmedling.

Jerzy Sarnecki och hans kollegor har startat ett forskningsprojekt där de studerar hur kriminella strukturer är uppbyggda. Flera rapporter är publicerade, bland dem en som beskriver kopplingen mellan vad som kallas antagonistiska organisationstyper (ett samlingsbegrepp för organiserad brottslighet och våldsbejakande extremistmiljöer): Här ryms gatugäng, MC-gäng, maffia, fotbollsfirmor, islamistiska grupper, autonoma miljöer, vit makt-grupper samt övriga extremister.

Nu ska forskarna använda informationen från flera krypterade tjänster för att kartlägga de kriminella strukturerna.

– Genom att studera förundersökningar som bygger på dessa tre krypteringstjänster kan man se hur kommunikationen och därmed relationer mellan de kriminella i dessa miljöer ser ut. Det är inte så att svenska kriminella började använda Encrochat och de andra tjänsterna, utan de har lärt sig av kriminella i andra länder. Det finns någon form av undre värld i de här nätverken som inte riktigt känner några geografiska gränser, säger Jerzy Sarnecki.

En av de största förundersökningarna med information från Encrochat lämnades till Södertörns tingsrätt i april. Åtalen riktar sig mot 30 medlemmar i olika gäng. Störst fokus hamnar på Vårbynätverket, ett gäng som beskrivs som mer organiserat än andra, som tidigt började använda krypterade telefoner och som har kontakter med andra gäng i närområdet. I förundersökningen ingår flera PM skrivna av lokalpoliser som beskriver gängen och deras kontakter utifrån de iakttagelser polisen har gjort på plats. Polisens observationer och antaganden har sedan kompletterats med information från Encrochat, där de inblandade har kommunicerat öppet om narkotikaaffärer, samarbeten och våldsbrott. Utifrån den informationen har polisen kunnat ta fram en organisationsskiss över 34 medlemmar och deras roller i tre olika gäng – Vårbynätverket och gäng från Vårberg och Alby.

De som ingår i ledarskiktet syns inte lika ofta på gatorna och har aldrig narkotika på sig. Däremot bär de ofta krypterade telefoner och kontanter. Mannen som pekas ut som ledare har ofta vistats i Spanien där han har fått besök av de andra i ledarskiktet. I en chatt på Encrochat i maj 2020 berättar han att han vill flytta vapen för att ”bygga en bas”.

Att såväl Abraham Aho i Södertälje som ledarna i Vårby vistats i Spanien är inte så märkligt då landet fungerar som en hubb för narkotikasmugglingen. Cannabis från Nordafrika och kokain från Colombia transporteras via Spanien till andra länder, däribland Sverige. De senaste åren har medlemmar ur gäng från flera städer synts på den spanska solkusten, vissa med ett så stort våldskapital att ”los suecos”, svenskarna, beskrivs som det mest våldsamma nätverket.

Bilden av Spanien som central plats för narkotikahanteringen bekräftades när Noa (Nationella operativa avdelningen) hösten 2020 gick igenom det material från Encrochat som de hade fått tillgång till. I Noa:s rapport Lärdomar från Encrochat, från maj 2021, beskrivs smugglingen som ”industriell” och uppskattar att 100–150 ton narkotika förs in i Sverige årligen.

Från sina franska kolleger fick den svenska polisen tillgång till användarkonton som befann sig i Sverige eller hade kontakt med användare i Sverige. I chattarna fanns information om sammanslutningar och relationer som tidigare hade varit okända för polisen. Hur tätt sammankopplade alla Encrochats användare var beskrivs i rapporten som den främsta slutsatsen.

Föga förvånande är det framför allt pengar eller möjligheten att göra affärer som styr vem man tar kontakt med. Nya kontakter knyts genom referenser, och innehav av en krypterad telefon är ett bevis på att personen går att lita på.

40 procent av de användarkonton som svensk polis fick tillgång till befann sig i Sverige under perioden (våren 2020), knappt 15 procent befann sig utomlands. För övriga fanns ingen information om geografisk placering. De flesta var förankrade i en polisregion, ungefär hälften hade kontakter i en annan region. Drygt 30 procent hade minst en kontakt som befann sig i ett annat land.

Polisen hittade 82 användarkonton som befann sig i Spanien, som kommunicerade med 222 konton i Sverige. Det handlar framför allt om personer i storstadsregionerna, men också personer i regionerna Öst, Mitt och Bergslagen.

Linda H. Staaf är chef för underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning. I mejl till F&F berättar hon att det som framkom i Encrochatmaterialet gett polisen ökad kunskap om vissa saker.

– Bland annat fick vi svart på vitt hur lite ett människoliv är värt i många kriminella miljöer. Vi fick också kännedom om vissa relationer mellan individer som vi inte kände till, även om vi visste att dessa individer är kriminella. Mer detaljer än så kan vi inte berätta eftersom det rör underrättelseinformation, skriver hon.

Hur ser kontakterna med utländska nätverk ut? Vad vet ni om de utlandsbosatta svenskarnas internationella nätverk?

– Polisen arbetar mer underrättelsebaserat än tidigare, vilket innebär att vi har en god bild av kriminella aktörer som befinner sig utomlands, till exempel i Spanien och Turkiet men även andra länder, och som har kopplingar till brottslighet i Sverige. Flera av dessa aktörer har vi genom material från Encrochat och Anom fått så mycket bevisning på att vi genom vårt internationella samarbete har kunnat frihetsberöva ett antal av dem.

Vad händer med informationen från Sky ECC?

– Svensk polis har tillgång till informationen genom vårt internationella samarbete. Det är ett omfattande material och bedömningen är att det för Sveriges del innehåller mer kommunikation än Encrochat och Anom. 

Hur kommunicerar de kriminella nu?

– Det finns flera plattformar och tjänster för krypterad kommunikation och vi vet, bland annat genom vårt underrättelsearbete, hur och var kriminella kommunicerar. Av taktiska skäl kan vi inte gå in mer detaljerat på det. Men vi kan konstatera att polisen på kort tid genom internationellt samarbete har kommit åt kommunikation på minst tre krypterade plattformar (Encrochat, Sky ECC och Anom). Kriminella kan inte känna sig säkra någonstans.