Kriminalitet

Vad händer med fall som polisen vill, men inte hinner utreda?

En stad med växande otrygghet och oro kring gängkriminalitet, där lag och ordning blivit väljarnas viktigaste fråga. Så beskrivs Göteborg i en ny forskarantologi, med anledning av stadens 400-årsjubileum.

Våren 2020 samlade europeisk polis in miljontals meddelanden från den ­undre världen. F&F förklarar hur kommunikationstjänsten Encrochat var konstruerad – och hur polisen ändå lyckades…

Under senare årtionden har ungdomsbrottsligheten minskat i Sverige. Nu visar forskare från Malmö universitet att trenden kan bottna i att ungdomar inte vistas lika mycket i riskfyllda miljöer.

F&F ställer fem frågor till forskare om partnervåld under pandemin – och hur samhället kan stödja utsatta.

För första gången toppar organiserad brottslighet listan över svenskars framtidsoro. Nästan alla vill även skärpa straffen för gängkriminella. Det visar den nya SOM-undersökningen.

En ny typ av ledarskap och ett mer analyserande arbetssätt. Det behöver polisen för att nå en större framgång mot gängvåldet, enligt Stefan Holgersson, forskare vid Linköpings universitet.

Utbrottet av coronaviruset har så här långt haft betydande effekter på den globala ekonomin: fallande börskurser, ökad arbetslöshet och ökad risk för global ekonomisk tillbakagång. Även den organiserade brottsligheten påverkas. Carina Gunnarson är docent i statskunskap och forskar om särskilt utsatta områden vid Institutet för framtidsstudier. Här skriver hon om hur den organiserade brottsligheten i Italien påverkas av pandemin och den nationella karantänen.

Enligt Eurostat var EU:s genomsnitt 116 personer i fängelse per 100 000 invånare år 2017. Källa: ec.europe.eu/eurostat

Att sparkas ut från sin bostad kan få människor att begå fler brott, även flera år efter själva vräkningen. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.

Vad gör att en person väljer att begå brott? Frågan har upptagit Cambridge-professorn Per-Olof Wikströms hela forskarkarriär.