Hon prisas för att ha avvisat kopplingen mellan invandring och kriminalitet

Forskning & Framsteg träffar en av pristagarna, Charis Kubrin, efter att hon tagit emot priset från drottning Silvia vid en ceremoni i Stockholms stadshus.

– När jag började forska om invandring och brottslighet fann jag många amerikanska studier, ända sedan 1930-talet, som visar att invandrare begår färre brott än den inhemska befolkningen. Ökad invandring kan rent av minska brottsligheten i vissa områden, säger Charis Kubrin som är professor vid University of California, Irvine.

Genom egna studier och forskningssammanställningar i USA, Kanada och Australien har Charis Kubrin visat att det generellt sett inte finns någon koppling mellan invandring och brottslighet.

Hur kan det förklaras?

– Det finns många teorier. En förklaring är att de som invandrar till USA inte är ett slumpmässigt urval av människor från andra länder. De är en starkt självselekterad grupp, inställd på att arbeta hårt för att bygga sig ett bättre liv. De vill inte hamna i trubbel med lagen, eftersom det skulle riskera allt det hårda arbete de har lagt ner.

Hur har din egen forskning belyst det här?

– Jag har gjort flera studier om invandring och brottslighet på olika geografiska nivåer, såsom stadsdelar, städer eller delstater. I boken Immigration and crime: Taking stock, som kom ut 2023, sammanställer jag och Graham Ousey varenda studie som någonsin gjorts om invandring och brottslighet i USA. Forskningen är ganska förbaskat samstämmig över tid. Men det finns alltid nyanser som behöver utforskas mer: I vilken utsträckning gäller resultaten för alla invandrargrupper, för olika typer av brott och i olika slags miljöer? Det vill vi att nästa våg av migrationsstudier ska besvara.

Vad säger forskningen vad gäller Europa?

– I Europa är resultaten mycket mer blandade. Det finns ingen tydlig, enkel berättelse som i USA, utan det skiljer sig mellan olika länder och studier. Även europeisk forskning behöver gå in mer på detaljerna, för variationen bland invandrare är så stor – i fråga om etnicitet, ursprung, kultur, varför de migrerar och hur de tas emot.

Dina forskningsresultat går inte i linje med Trumpadministrationens migrationspolitik. Har din akademiska frihet påverkats under Trump?

– Jag vet inte om min forskning möter större motstånd än andra från federala forskningsfinansiärer. Jag har inte kunnat sätta det på prov eftersom jag inte ens har haft möjlighet att ansöka om federala forskningsmedel. Pengarna har sinat på många områden och möjligheterna till finansiering är rent allmänt få.

Hur var det att få ta emot Stockholmspriset i kriminologi?

– Fenomenalt. Jag nyper mig fortfarande i armen. Ceremonin var som inget annat jag har varit med om, och jag är så glad att min man och min son fick uppleva det här med mig.

Vad var det du uppskattade?

– Det uppriktiga intresset för forskningen, och att Sveriges regering vill vara med. Jag hade intressanta samtal med justitieministern. I USA nu för tiden får forskningen sällan någon plats vid bordet. Men här fick forskningen inte bara en plats – den stod i centrum. Det betydde oerhört mycket för mig.

Charis Kubrin delar priset med Mark Lipsey, professor emeritus vid Vanderbilt university i USA. Han belönas för forskning som motbevisar uppfattningen att rehabilitering inte fungerar för dömda brottslingar.