De prisas för recept på ekonomisk stabilitet

– Jag känner mig upprymd. Det är en ära och en överraskning, säger Michael Woodford via telefon från New York under presskonferensen på Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm.

Tillsammans med Robert Hall får han nu ta emot Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

De senaste årtiondena har deras forskning haft stor betydelse för hur centralbanker och finansdepartement världen över agerar för att jämna ut den ekonomiska konjunkturens svängningar.

Deras nationalekonomiska teoribildning, den så kallade ny-keynesianismen, har kommit att ersätta den ursprungliga keynesianismen som bröt samman på 1970-talet. Keynesianismen, uppkallad efter den brittiske ekonomen John Maynard Keynes (1883–1946), erbjöd modeller för hur full sysselsättning skulle åstadkommas tillsammans med låg inflation.

Men under 1970-talet drabbades många länder av både hög arbetslöshet och hög inflation samtidigt, en kombination som de keynesianska modellerna inte kunde förklara. Stabiliseringspolitiken visade sig inte längre fungera, vilket keynesianismens kritiker förklarade med att den ekonomiska politiken rubbar hushållens och företagens förväntningar om inflationen.

I det sammanhanget tog Robert Hall sig an utmaningen att bygga en ny förståelse för hur makroekonomin fungerar. Han började ersätta det keynesianska fågelperspektivet med så kallade mikrofundament, där den ekonomiska utvecklingen är ett resultat av miljontals beslut av enskilda hushåll och företag.

 År 1978 tog Robert Hall ett första banbrytande steg i forskningen om hur hushållen fattar sina konsumtionsbeslut. Hans grundläggande idé var att hushållens konsumtionsbeslut är den bästa indikatorn på deras förväntningar. Han menade också att ny information om framtida inkomster och räntor kan påverka konsumtionsbesluten redan i dag.

– Robert Hall visade hur man kan testa och bekräfta att det här är rätt sätt att modellera folks beteende, säger Per Strömberg, ledamot av priskommittén och professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Michael Woodfords forskning utvidgade mikrofundamenten till att även omfatta hur företag sätter sina priser. Utmärkande för den nya teorin är att priser och löner är trögrörliga och justeras periodvis snarare än löpande.

I boken Interest and prices, publicerad 2003, sammanfattar Michael Woodford det nya underifrån-perspektivet  i en makroekonomisk modell.

– Han belönas för den här syntesen, där han sätter ihop alla de små bitarna i en modell som kan användas för ekonomisk politik, säger Per Strömberg.

En viktig slutsats blev att regeringar och centralbanker ska berätta vilken ekonomisk politik de kommer att genomföra i framtiden. På så vis kan de påverka hur hushåll och företag planerar sin ekonomi, och därmed ekonomin i stort.

Det ny-keynesianska paradigmet har fortsatt att utvecklas sedan Robert Hall och Michael Woodford lade grunderna, och har visat sig anpassningsbart enligt Per Strömberg.

– Vi har blivit otroligt mycket bättre på stabiliseringspolitik än vad vi var på 1970-talet. Sedan lär man sig saker av varje kris, och lägger in nya element i modellen. Men grundbultarna finns kvar – dels att det finns friktion i ekonomin som gör att priser och löner inte justeras i realtid, dels att hushålls och företags beteende beror på vad de förväntar sig om framtiden, säger Per Strömberg.

Under presskonferensen frågade Forskning & Framsteg den splitternya pristagaren Michael Woodford om ett exempel på ett tillfälle då de nya rekommendationerna om åtgärder för ökad ekonomisk stabilitet spelat roll.

– Ett exempel då jag tror att det nya ramverket var användbart var när den globala finanskrisen drabbade USA och andra länder år 2008, svarade han.

Då förlitade sig centralbankerna inte enbart på kraftiga räntesänkningar, utan riktade även in sig på att forma allmänhetens förväntningar om framtida räntenivåer, i enlighet med det ny-keynesianska paradigmet.

– Jag tror att det bidrog till den ekonomiska stabiliseringen, sade Michael Woodford.

Karl Harmenberg forskar om konjunkturcykler på Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

– För mig är det här helt centrala gestalter inom konjunkturcykelforskningen. Det är de här modellerna som vi alla tar avstamp ifrån de senaste årtiondena. Så det känns som ett naturligt Nobelpris.

Pristagarnas forskning har inte minst gjort avtryck på Riksbanken, menar Karl Harmenberg.

– Riksbanken är en av de centralbanker som har gått längst med att vara transparent, kommunicera vad man tänker göra i framtiden och publicera räntebaneprognoser. Allt det där kommer ur det här sättet att tänka.

Årets pristagare får dela på 12 miljoner kronor. Det är en höjning med 1 miljon kronor, eller drygt 9 procent, jämfört med 2025 då prissumman var 11 miljoner kronor.

Artikeln är senast uppdaterad 12 oktober 2026 klockan 17:50.