Priskommittén för ekonomipriset vill öppna sitt arkiv

Sedan ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Riksbanken 1968, har priskommitténs protokoll och handlingar rörande bland annat nomineringar hållits hemliga utan någon bortre tidsgräns. Arkiven har därmed varit stängda för såväl forskning i ekonomisk idéhistoria som för journalistiska granskningar.

Sekretessen slås fast i ekonomiprisets särskilda bestämmelser, som skiljer sig från stadgarna för de fem egentliga Nobelprisen. För dessa gäller att forskare kan få tillgång till arkivmaterial efter 50 år.

Men nu vill ekonomiprisets priskommitté ändra stadgarna, enligt kommitténs sekreterare Per Krusell.

– Vi vill lägga oss i linje med stadgarna för Nobelprisen i fysik och kemi. Det är ett historiskt faktum att bestämmelserna har varit annorlunda för ekonomipriset, men egentligen tror jag inte att det finns något syfte med det. Vi ser ingen anledning att avvika, säger Per Krusell.

Ekonomipriset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, som även delar ut Nobelprisen i fysik och kemi. Enligt Per Krusell har en ändring av ekonomiprisets sekretessregel varit på tal under en längre tid, men har skjutits upp för att invänta ändringar av fysik- och kemiprisernas stadgar.

Ekonomipriset är speciellt inte bara för sin strängare sekretess, utan även för att det indirekt finansieras av skattebetalarna via Riksbanken. De egentliga Nobelprisen finansieras däremot av privata medel.

I nästa steg ska KVA i sin helhet ta ställning till priskommitténs förslag om ändrade sekretessregler. När detta kommer att ske är dock inte bestämt. Sist ska förslaget prövas av regeringen.

– Vi ser inga direkta hinder, utan jag skulle tro att det här bara är en liten byråkratisk process, säger Per Krusell.

För att få tillgång till arkivmaterial kommer ytterligare villkor troligtvis tillkomma, såsom att den person som handlingarna gäller inte längre är vid liv.