Fredspriset: ”Ett modigare val än vanligt”

I början av sin karriär försvarade Navanethem ”Navi” Pillay Nelson Mandela och de andra politiska fångarna och antiapartheidaktivisterna på Robben Island i Sydafrika. Hon blev senare den första icke-vita kvinnan att utses till domare vid en sydafrikansk högre domstol.

När Navi Pillay nåddes av beskedet att hon är 2026 års mottagare av Nobels fredspris befann hon sig på en folkrättskonferens i tyska Nürnberg. På en presskonferens berättade hon att hon blev djupt överraskad. Hon skiftade dock snabbt fokus bort från sin egen person.

– Jag dedikerar det här priset till alla överlevare av internationella brott, och till försvarare av internationell rättvisa – vars medkänsla och mod fortsätter att säkerställa att straffrihet inte får råda, sade hon på presskonferensen.

För närvarande är Navi Pillay domare vid Internationella domstolen i målet där Myanmar anklagas för folkmord. Hon var också ordförande när FN:s oberoende internationella kommission för de ockuperade palestinska territorierna drog slutsatsen att folkmord begåtts i det pågående kriget i Gaza. 

Under presskonferensen betonade hon också vikten av att stå enade till försvar för rättsstatens principer, och menade att vi lever i en tid när internationell rätt och mänskliga rättigheter utsätts för betydande politiska angrepp.

– Ett internationellt rättssystem, där krigsförbrytare ställs till svars och offren för orättvisa får upprättelse, är en förutsättning för en fredlig värld, sade hon.

Kristian Berg Harpviken är sekreterare för den norska Nobelkommittén och direktör för Norska Nobelinstitutet. Han berättar för Forskning & Framsteg att han pratade länge med Navi Pillay över telefon.

– Hon trodde först inte att det var sant, men sedan insåg hon att det inte var ett skämt. Det var faktiskt på riktigt, säger Kristian Berg Harpviken.

Priskommittén betonar särskilt Navi Pillays roll som en drivande kraft i utvecklingen av ett internationellt rättssystem, och lyfter fram hennes juridiska noggrannhet, personliga integritet och stora mod.

– Hon är en jurist som har visat ett osedvanligt mod genom hela sin karriär. Hon har själv sagt att det inte handlar om mod, utan om att göra det rätta. Men att göra det rätta kräver definitivt mod, säger Kristian Berg Harpviken.

Han konstaterar att internationell rätt har varit ett genomgående tema ända sedan fredspriset delades ut första gången 1901.

– Fredspriset är också det enda Nobelpriset som kan delas ut till en organisation. Det har vi gjort ganska ofta. Det är inget fel med det, men det är också viktigt att lyfta fram unika individer som kan inspirera människor. Även inom dessa till synes ansiktslösa, enorma institutioner som Internationella domstolen finns det människor som tar risker, hanterar press, arbetar hårt och gör det utifrån en djup övertygelse, säger Kristian Berg Harpviken och fortsätter:

– Vi hoppas att årets fredspris kan bidra till att fler inser vikten av den internationella rättsordningen.

Mark Klamberg är professor och ämnesföreståndare för folkrättsområdet på juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Han jobbade vid Internationella brottmålsdomstolen, ICC, under samma tidsperiod som Navi Pillay för 20 år sedan.

– Navi Pillay stod ut som domare. De flesta andra domarna hade gjort karriär i sina hemländer eller som diplomater, men vid den tidpunkten hade hon redan varit domare vid Rwandatribunalen och varit aktiv som jurist i Sydafrika under apartheidtiden. Jag var redan då imponerad av henne, säger Mark Klamberg.

Navi Pillay var en av tre domare vid Internationella Rwandatribunalen 1998, som tillsammans med den svenska domaren Lennart Aspegren avkunnade den första domen för folkmord vid en internationell domstol. Målet slog också fast att systematisk våldtäkt juridiskt kan klassas som en folkmordshandling, och inte bara som brott mot mänskligheten.

– Som jag ser det vill man framhäva hennes levnadsgärning. Hon har jobbat med det här så länge, jag ser det inte som ett pris för en enskild händelse, säger Mark Klamberg.

Han konstaterar ändå att valet av pristagare kan uppfattas som kontroversiellt.

– Jag tycker att det är ett lite modigare val än vanligt. Ibland går priset till organisationer som alla tycker om. I sin senaste roll var hon med i en FN-kommission som uttryckte att Israel har begått brott i Gaza, säger Mark Klamberg.

Även fjolårets fredspris möttes av kritik, då det gick till den venezuelanska oppositionsledaren María Corina Machado.

Kamal Makili-Aliyev är docent i folkrätt vid Göteborgs universitet. Han hade förhandstippat Internationella domstolen som mottagare av årets fredspris.

– Men jag vågade inte tro att jag skulle få rätt. Det är oerhört glädjande att Navi Pillay får priset. Hon är en erkänd och framstående jurist, och mot bakgrund av dagens globala läge är det särskilt viktigt att priset går till en jurist som arbetat med folkmordsbrott, säger Kamal Makili-Aliyev till Forskning & Framsteg.

Han konstaterar att internationella domstolar är både underfinansierade och ifrågasatta. I flera fall har enskilda domare utsatts för sanktioner.

– De senaste åren har det blivit svårare att arbeta som domare, jurist och människorättsförsvarare. Att vara kvinna i detta mansdominerade fält betyder också att Navi Pillay har tvingats jobba hårdare än alla andra, säger Kamal Makili-Aliyev.

Navi Pillay växte upp i en familj med indiskt-tamilsk bakgrund i Durban i Sydafrika, där hon 1967 grundade sin egen advokatbyrå. På 1980-talet studerade hon vid Harvard university i USA och avlade doktorsexamen i juridik 1988.

– Att president Nelson Mandela utsåg mig till den första icke-vita kvinnan att bli domare i mitt land, det är jag stolt över. Jag tycker att det är upprörande vad som händer kvinnor och barn i konflikter, särskilt från stridande soldater. Att vi slutligen erkände det som ett internationellt brott vid tribunalen är jag också stolt över, sade hon.

Artikeln är senast uppdaterad 9 oktober 2026 klockan 17:38.