Anne Carson skriver för att inte bli uttråkad

En spränglärd professor i antikens litteratur och en vardagligt humoristisk språkvirtuos, det är några sätt man kan beskriva den kanadensiska författaren Anne Carson på. Nobelpriset i litteratur år 2026 tilldelas henne ”för hennes djärva och infallsrika verk, som i lekfull dialog med den klassiska traditionen har skapat nya former för den samtida litteraturen”.

Författaren och översättaren Mara Lee har översatt många av Anne Carsons verk, bland annat Röd självbiografi: en versroman som hon läste när hon var i USA som ung. När hon tipsade sin förläggare om den, svarade han först att han inte visste vem det var.

– En kvart senare ringde han och sa ”det här är en potentiell Nobelpristagare”. Du måste översätta den åt oss, säger Mara Lee till Forskning & Framsteg.

Det har sedan dess blivit fyra översatta Carson-verk till. Men Mara Lee är också professor i konst med inriktning litterärt och konstnärligt skrivande, konsthistoria och konstteori och säger att Anne Carson sedan dess varit närvarande i både hennes författarliv och i sitt arbete bland annat på Konstfack i Stockholm.

– Jag har lärt mig att se på språket med lyhördhet och exakthet, oavsett vilken genre det handlar om. Anne Carson har en unik udd och skärpa i sitt språk. Hon är väldigt vardaglig och samtidigt seriös.

Författaren och poeten Anne Carson, född 1950, har gett ut ett 20-tal böcker, däribland Eros den bitterljuva, Röd självbiografi och Nox.

Hon är professor i klassiska språk och särskilt specialiserad på den grekiska antika litteraturen. Hon har också undervisat vid universitet i både Kanada och USA. Men av forskaren märker man ”mindre än man kan tro” i de skönlitterära texterna, menar Anna-Karin Palm, ledamot i Svenska Akademiens Nobelkommitté:

– Hon har en förmåga att ta sin enorma lärdom och slänga upp den i luften och leka med den, säger Anna-Karin Palm till Forskning & Framsteg.

Hon rör sig mellan antiken och nutiden, mellan genrer och leker med språket. Skulle du säga att hon är en postmodern författare?

– Det tror jag absolut att man skulle kunna säga. Hon var en av de författare som också bidrog till någonting som i dag har blivit vanligare, det här man kallar hybridformer. Där har verkligen varit en föregångare.

– I någon intervju har hon sagt att hon är så rastlös, och hela tiden måste ändra sitt sätt att skriva för att inte själv bli uttråkad. Men det finns en estetik där som jag tror går ganska djupt och som just kommer fram i det stereoskopiska perspektivet – att se saker från olika håll för att se tydligare, säger Anna-Karin Palm.

Att Anne Carson får läsaren att se på antikens litteratur med nya ögon är något som Niklas Haga, verksam som redaktör och översättare och har en bakgrund inom klassiska språk, lyfter fram:

– Hon använder sina djupa kunskaper som forskare i grekisk antik litteratur och skriver på ett sätt så att våra kunskaper om antikens texter förnyas. Att översätta hennes texter var i lika stora mått roligt och utmanande, säger han till Forskning & Framsteg.

Niklas Haga har översatt Anne Carsons båda böcker Eros den bitterljuva och (tillsammans med Rebecka Kärde) Det oförlorades ekonomi. Men det var inte referenserna till antikens kultur och de många intertextuella elementen som var det svåra.

– Snarare att hon använder en vardaglig, laid-back och humoristisk engelska, där allt känns lätt och avslappnat, samtidigt som det händer oerhört mycket i varje mening, i varje ord. Att försöka återskapa det på svenska var en utmaning.

Precis innan Ingrid Carlberg, Svenska Akademiens ständiga sekreterare, offentliggjorde årets Nobelpristagare i litteratur pratade hon med Anne Carson i telefon, berättade hon under presskonferensen:

– Hon blev överrumplad och glad och hann berätta att hon tog emot nyheten på Island där hon befinner sig för att lyssna på vinden, sa Ingrid Carlberg.

Anders Olsson, ordförande i Svenska Akademiens Nobelkommitté, lyfte under presskonferensen särskilt fram Anne Carsons bok Röd självbiografi från 1998. Han menar att verket visar Anne Carsons enastående förmåga att göra det klassiska arvet intensivt samtida och att hennes författarskap har haft stor betydelse för den internationella konst- och litteraturscenen.

– Allt hon har skrivit rör sig i filologens besatthet av ord och poetens begär av ny mening, sa Anders Olsson under presskonferensen.

Även översättaren och poeten Lars-Håkan Svensson (som bland annat översatt den senaste svenska Anne Carsonutgåvan: Fel Norma) understryker Nobelpristagarens ekvilibristiska språk och hennes rastlöshet.

– Hon har sagt att en poet inte har tålamod med alla detaljer som en prosaförfattare måste ha med. det tycker jag är en väldigt bra beskrivning av hennes texter. Det som är slående är att hon ständigt omförhandlar eller utraderar skillnaden mellan prosa och poesi. Hon leker med genrer och rör sig ständigt vidare, säger Lars-Håkan Svensson.

Märks det att hon är professor i klassiska språk?

– Ja och nej. Hon är otroligt lärd, men tematiskt rör hon sig även i samtiden. I Fel Norma handlar det om amerikanska storstäder där människor lever under prekära förhållanden. Vi har inte att göra med en dammig grekprofessor om någon trodde det.