På skärtorsdagen den 17 april träffade den amerikanska demokratiska senatorn Chris van Hollen den fängslade salvadoranska medborgaren Kilmar Abrego García i El Salvador. Kilmar Abrego García deporterades från USA den 15 mars, men trots att Vita huset har medgett att deportationen var ett ”administrativt misstag” kan han inte återvända till USA (se faktaruta).

Uppgifterna kring mötet är få, men på de bilder som förmedlats skedde det på en restaurang, och inte i det högsäkerhetsfängelse där Kilmar Abrego García påstods vara intagen.

Om det stämmer att Kilmar Abrego García suttit i det salvadoranska högsäkerhetsfängelset Centro de confinamiento del terrorismo, Cecot, var mötet unikt. Enligt flera människorättsorganisationer, som bland andra Human Rights Watch, är det få förunnat att kunna träffa eller kommunicera med fångar i Cecot och andra fängelser i El Salvador.

Mötet mellan Kilmar Abrego García och senatorn Chris van Hollen understryker ett korrupt system – så länge det finns pengar eller politiska poänger är de salvadoranska fängelserna öppna.

Mneesha Gellman är docent i statskunskap vid Emerson College i Boston, USA, och har forskat på demokratisering, politiskt våld och minoriteters rättigheter i bland annat Mexiko och El Salvador.

– Innan undantagslagarna infördes i El Salvador i mars 2022 hade alla fängslade tillgång till advokater, kontakt med anhöriga och kunde kommunicera med omvärlden. Men sedan tre år nekas alla intagna dessa möjligheter, till och med domstolsförhandlingar sköts digitalt, säger Mneesha Gellman på telefon till Forskning & Framsteg.

El Salvadors president Nayib Bukele införde undantagslagar den 27 mars 2022. Över en natt fick såväl polis som militär möjlighet att gripa i stort sett vem som helst utan rättslig grund – allt med det officiella syftet att få stopp på det utbredda våldet i ett av världens då mest våldsamma länder.

Undantagslagarna har sedan dess förlängts årligen och begränsar salvadoranernas rätt till fri rörlighet och yttrande- och organisationsfrihet. Gängbrottsligheten är så gott som utraderad, men landet är kraftigt militariserat och fler än 83 000 personer har gripits, varav en stor majoritet utan egentliga anklagelser, enligt Amnesty International.

Under sina studier har Mneesha Gellman träffat och talat med många anhöriga till dem som sitter fängslade. Vittnesmålen ger en annan bild än den officiella.

– President Bukele beskriver fängelsesystemet som helt slutet, men det stämmer inte. Det går att köpa sig tillträde och anhöriga kan betala vakter hundratals dollar för att föra in paket eller brev även om de inte ens vet ifall de når fram.

Nyligen avslöjade den salvadoranska tidningen El Faro hur fångvaktare har arrangerat möten mellan familjemedlemmar och deras anhöriga i fängelser. Kostnaden ska ha varit 150–500 dollar per besök. 

– Det underminerar påståendet om att det nya salvadoranska fängelsesystem som Bukele säger sig ha infört ska vara stängt, säkert och fritt från korruption, till skillnad mot förr då det var våldsamma upplopp och högt uppsatta gängmedlemmar kunde fortsätta styra sin kriminella verksamhet utanför murarna, säger Mneesha Gellman.

När Kilmar Abrego Garcías greps och deporterades till El Salvador i mars 2025 var han inte ensam. Med på planet satt 260 andra salvadoraner och venezuelaner – enligt USA:s president Donald Trump grova brottslingar och kriminella.

Deporteringen skedde en månad efter att USA:s utrikesminister Marco Rubio träffat Nayib Bukele i El Salvador. Den salvadoranska presidenten ska då ha erbjudit USA att ta emot våldsamma kriminella och deporterade migranter från USA för att sätta dem i fängelse i El Salvador. Till priset av sex miljoner dollar nappade Donald Trump.

Vad de två presidenterna inte nämnde var de amerikanska utrikesdepartementets egen beskrivning av förhållandena i salvadoranska fängelser som hälsofarliga och rättsvidriga. I en rapport om mänskliga rättigheter i El Salvador från 2023 skriver departementet att villkoren i landets fängelser är ”tuffa och livshotande”.

Mneesha Gellman ifrågasätter Nayib Bukeles erbjudande till USA som ”en vinst för alla”. Verklighetens fängelsesystem är något annat, med utbredd korruption, övergrepp på mänskliga rättigheter och tortyr, anser hon.

Nayib Bukele gick till val med löften om att få bukt med våld och gängkriminalitet, något som han till synes har lyckats med genom bland annat undantagslagar och bygget av högsäkerhetsfängelset Cecot. Samtidigt har antal frihetsberövade trefaldigats.

Av El Salvadors cirka 6,3 miljoner invånare sitter i dag 1,7 procent i fängelse. Det är en större andel än något annat land i världen och kan jämföras med USA och Sverige vars fängelsebefolkning utgör 5 respektive 1 promille av respektive lands befolkning.

Totalt sitter 109 000 personer i fängelse i El Salvador, långt över maxkapaciteten på 67 000. Salvadoranska människorättsorganisationer har kartlagt minst 265 dödsfall i fängelserna 2022–2024.

Allt fler beskriver El Salvador i dag som en polisstat där hotet om att gripas ständigt hänger i luften. Enligt Mneesha Gellman är det också tydligt vilka som drabbas eftersom en stor andel av de fängslade är fattiga och marginaliserade människor i beroendeställning som tidigare utnyttjades av kriminella men nu av polis och militär.

– Vi måste se bortom Bukeles retorik, att El Salvador är världens mest säkra land. Det är det inte. Områden som tidigare kontrollerades av gäng kontrolleras i dag av militär och polis som begår samma övergrepp. För överklassen och delar av medelklassen känns kanske landet säkrare, men bland arbetarna har gängens förtryck bara ersatts av statliga säkerhetsstyrkors förtryck, säger hon.