Hysch-hysch kring 1500-talsvrak i Kalmarsund
Ett vrak från 1500-talet med ”högt kulturhistoriskt värde” har hittats i Kalmarsund – men Länsstyrelsen håller detaljer och plats hemliga medan vraket undersöks.
Det var Försvarsmaktens ubåtsräddningsfartyg Belos som hösten 2025 hittade vraket. Nu undersöks det av marinarkeologer på Kalmar läns museum.
Bild: Sofia Löveborn / Försvarsmakten
Vraket efter det ganska lilla fartyget, under 20 meter, hittades i höstas av Försvarsmaktens ubåtsräddningsfartyg Belos. Länsstyrelsen i Kalmar beskriver det som unikt och tar nu fram särskilda skyddsföreskrifter utöver fornlämningsskyddet.
– Det kulturhistoriska värdet är högt. Själva tidsperioden är en spännande, viktig del av landets historia. Sedan har vi gjort observationer på vraket, och en del fynd. Men vad det är håller vi på medan vi gör en vård- och skyddsplan, säger Daniel Tedenlind, antikvarie på Länsstyrelsen.
Kustbevakningen skyddar vraket
Länsstyrelsen har registrerat vraket som fornlämning och tagit beslut om skyddsföreskrifter efter att fritidsdykare iakttagits på platsen. Det skyddas nu av Kustbevakningen medan fortsatta undersökningar pågår. De väntas bli klara mot slutet av sommaren.
Särskilda skyddsföreskrifter görs bara för speciella fynd, och har bara gjorts för ett fåtal vrak i Kalmar län tidigare. Kalmarsund är grunt och fullt av vrak eftersom det varit en viktig farled sedan urminnes tider.
– Det är verkligen en båtkyrkogård kring hela Öland, med vrak från olika tidsperioder. Det borde vara ett riksintresse, säger Daniel Tedenlind.
Ska vraket tas upp eller ligga kvar?
Undersökningarna görs av marinarkeologer på Kalmar läns museum, som tidigare undersökt bland annat vraket av örlogsfartyget Kronan från 1600-talet. Det är i dag oklart om det nya vraket är civilt eller militärt, vilket är en av frågorna som undersökningen ska ge svar på.
Datering med årsringar i skeppsvirke har visat att det kommer från slutet av 1500-talet.
Vad undersökningarna kan tillföra forskningen vill Daniel Tedenlind inte gå in på. Men han tror att det kan ge mer kunskap om en händelse, tidsperiod eller samhället i stort.
Huruvida vraket eventuellt ska bärgas eller få ligga kvar – vilket är kulturmiljölagens huvudalternativ för fornlämningar – får också beslutas efter undersökningarna.
– Vrak är speciella. De speglar samhället i miniatyr, vad som händer och pågår vid en viss tid. Vad vi kan få ut av det får undersökningen visa, säger Daniel Tedenlind.
Försvarsmakten kommer också att delta i undersökningen, med vraket som övningsobjekt för dykare. De bidrar även med utrustning och dokumentation.
Fartyget Belos används inte bara för ubåtsräddning, utan även i andra dyk- och undervattensuppdrag, som att undersöka kabelbrott i Östersjön.
