Vraket hittades för 50 år sedan utanför den strategiskt viktiga Porkala udd, sydväst om Helsingfors. Sedan dess har det gått under beteckningen Varmbådan efter fyndplatsen.

Men för fem år sedan 3D-skannades vraket och publicerades på nätet av Finlands marinarkeologiska sällskap. Och där hittades det nu av Niklas Eriksson, fartygshistorisk forskare vid Stockholms universitet.

– Jag gick på måfå igenom 3D-modeller på nätet av vrak i Finland. Jag tyckte det såg ut som ett litet krigsfartyg, bland annat på hur aktern är konstruerad – att det fanns en galjon framför fören och kanonportar, säger Niklas Eriksson till Forskning & Framsteg.

Dessutom fanns ett stort tegelröse i mitten som visar att skeppet hade en betydligt större kabyss än handelsfartyg – det vill säga större besättning – vilket övertygade Niklas Eriksson.

Tack vare äldre forskning om svenska flottans förluster kunde han se att ett fartyg förlist utanför Porkala udd hösten 1651. Det var tremastade Falken, av fartygstypen pinass – byggd kring 1630, och såg ut ungefär som Vasaskeppet, men bara drygt hälften så stort. Byggmästare var sannolikt Hein Jakobsson, som ledde bygget av Vasa några år före.

Falken kunde användas både för civila och krigiska uppdrag. Det byggdes med plats för ett tjugotal kanoner, men hade också extra stora hytter. Under ett par decennier transporterade skeppet rådsherrar, kungar och diplomater mellan Stormaktssveriges hamnar kring Östersjön. Det visar dokument som Niklas Eriksson hittat i en större genomgång på Riksarkivet.

– Platsen där fartyget förliste var faktiskt mitt i det dåtida Sverige. Det hade farit fram och tillbaka mellan platser som Stockholm, Riga, Narva och Visby. När man förhandlade om Westfaliska freden 1648 efter Trettioåriga kriget skickades en diplomat med Falken, säger Niklas Eriksson.

Eventuellt var det också med Falken som den döde Gustav II Adolf seglades hem till Stockholm efter slaget vid Lützen. Det har i alla fall äldre forskning gjort gällande, medan nyare forskning lutar åt att det var med Stora nyckeln. Ursprungskällan till det är dock ännu inte funnen.

Falken var en del av svenska flottan under Stormaktstiden, en av de perioder då flottan var som störst. Kanske fanns även systerfartyg, men i alla fall ett antal skepp i samma storlek. Enligt kungens instruktion byggdes Falken i samma storlek som ett fartyg vid namn Jägaren. Ett annat skepp i samma format var Oxen, som enligt källor seglade med Falken.

Forskningen är gjord som en del av det tvärvetenskapliga projektet Glömda flottan, ett samarbete mellan bland annat Stockholms universitet, Statens maritima och transporthistoriska museer och finländska Museiverket, som finansieras av Riksbankens jubileumsfond. Projektet pågår till 2026.