Unik stenåldersmiljö grävs fram i Östergötland

Fyndplatsen ligger i en torvtäkt intill Tåkern, i Dagsmosse i Östergötland. Kärrtorven här är ovanligt nog inte sur, utan fortfarande neutral och bevarar allt. Sedan 2016 har arkeologerna hittat barkgolv, fiskfällor av trä, mjärdar med nät av tvinnade växttrådar, jaktredskap i toppskick av ben och horn, 100 000-tals djurben, slakt- och hushållsavfall och slagen sten.

Ett unikt fynd är en benspets med eggar av vassa kvartsbitar, ”mikrospån”, som limmats fast med harts. Det är den första av detta slag som bevarats intakt.

– Lokalen Jussberg på Dagsmosse saknar känt motstycke från äldre stenåldern i Europa. Det är otroligt tjocka lager med exceptionellt välbevarade fynd, under ett spann av 1 000 år. Det var toppen av en ö som bildades av en vassrugge ute i sjön, säger grävledaren Fredrik Hallgren från Stiftelsen Kulturmiljövård.

Mossen är sedan tidigare känd för Alvastra pålbyggnad, en cirka 5 000 år gammal boplats några kilometer ifrån, på pålar i södra utkanten av Dagsmosse.

Befarats i den syrefria miljön

I vanliga fall är de vanligaste fynden i stenåldersgrävningar just slagen sten, delar till redskap eller rester från tillverkning av sådana. I Dagsmosse dominerar i stället sådant som annars bryts ned, men här har bevarats i mossens syrefria miljö.

Tack vare det har arkeologerna hittat ett golvlager från en byggnad – ett hus, en hydda, ett uthus eller en arbetsplats. Där har man i omgångar spritt ut bark som golv. När det fyllts med rester och avfall har man lagt på ett nytt barklager.

I fjol hittades ett ben av människa i ett sådant lager. Kanske har man hanterat kvarlevor inför en begravning eller liknande. Det skedde på många skiftande och komplicerade sätt i stora delar av forntiden. Kommer fler sådana fynd i år kan det ge ledtrådar till hanteringen.

Mitt i anläggningen finns troligen en serie eldstäder på varandra, enligt Fredrik Hallgren.

– De är byggda på ett underlag av kalkgyttja, som fanns på botten i en annan del av sjön. Vi ser att de har eldat på detta. Dessa mörka lager innehåller kol, ben, hasselnötter med mera. Sedan har man regelbundet lagt på ett nytt lager kalkgyttja – det har blivit som en pannkakstårta. Vi har 20 sådana svartvitrandiga lager på hög!

Kol 14-dateringen av lagren visar att de anlagts under en relativt kort tid, kanske 100 år eller mindre, för ungefär 9 000 år sedan. Där fortsätter arkeologerna 2021 års grävning.

Väbevarad boplats

En unik sak med Jussberg är att just själva boplatsen bevarats så väl. Liknande platser har hittats i Skåne, Danmark och norra Tyskland, men där har boplatslagren ofta brutits ned och bara avfallslagren i forna vattendrag bevarats. I Jussberg är kulturlagren minst en meter tjocka – och avfallslagret som mest 2,5 meter. Det är tjockare än på någon annan jämförbar plats.

I andra delar av mossen har arkeologerna hittat fynd som ger ögonblicksbilder av enskilda händelser, som att en osedvanligt stor kronhjort styckats här för 10 000 år sedan.

– Den måste ha vägt otroligt mycket! Vi kan se att de styckat den på grunt vatten. Troligen hade de fällt den ute på sjön, med spjut eller pilbågar, och sedan bogserat in den till strandkanten. De hade lämnat ryggraden, revbenen, en del av kraniet och delar av hornen som de inte tyckte höll tillräcklig kvalitet för redskap, berättar Fredrik Hallgren.

Riksantikvarieämbetet finansierade kartläggningen av lämningarna, medan grävningarna har finansierats av stiftelser, i år Märta Christina och Magnus Vahlqvists stiftelse. Finansieringen här är ett bekymmer på grund av regelverkens utformning. I fallet Dagsmosse behöver inte exploatören, som annars är brukligt, bekosta arkeologiska undersökningar, eftersom lämningarna var okända när tillståndet gavs.

Företaget Neova som bryter torven har dock undantagit två platser där arkeologerna gräver ut. Men många okända lämningar kommer troligen aldrig att kunna undersökas, likväl som många redan grävts bort under hundra års torvbrytning.