Julgranar från kraftgata
Det placeras mycket elkonsumerande verksamheter i Mälardalen och mycket elproduktion i norr. Hur mycket mark tas i anspråk av nya kraftledningar? Det måste ju bli enorma arealer som blir obrukbara för skogsbruk och knappast effektiva som kolsänkor. Vad kan man använda alla dessa impedimentområden till? Solfångare? /Janne Eliasson
Svar av Andreas Grändborn, skoglig specialist på Svenska kraftnät
Sveriges elnät är fördelat på ett antal olika aktörer, och någon summering av den mark som tas i anspråk för alla kraftledningar finns mig veterligen inte. Den långväga transport av elenergi från norr till söder som du undrar över sker dock i det så kallade transmissionsnätet, som kan liknas vid rikstäckande motorvägar för elektricitet. Transmissionsnätet drivs av affärsverket Svenska kraftnät och omfattar cirka 15 500 kilometer ledning (400 och 220 kilovolt, kV) som upptar cirka 60 000 hektar, varav cirka 45 000 hektar utgörs av skogsmark. Då transmissionsnätet inte har byggts ut i någon större utsträckning sedan 1980-talet har denna areal inte heller förändrats i någon större omfattning sedan dess.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
Marken i kraftledningsgatorna betecknas som impediment – lågavkastande ytor. Svenska kraftnät äger inte marken utan betalar en ersättning till ägaren. Hur markägare nyttjar sina impediment har vi inte siffror på, men de kan under vissa förutsättningar användas för odling. Julgransodling är till exempel inte ovanligt.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
