Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

”Vendeltiden började i totalt mörker”

5 frågor till Kristina Ekero Eriksson författare, journalist, arkeolog och historiker som har skrivit ett tiotal böcker, bland annat Gamla Uppsala (2018) och Vikingaliv (2007) med Dick Harrison och som nu är aktuell med boken Vikingatidens vagga.

Publicerad
Det som vikingarna gjorde senare på kontinenten hade skett runt Östersjön redan på 700-talet. Under 250 år lades den grund som möjliggjorde vikingarnas framgångar. I Vikingatidens vagga lyfter Kristina Ekero Eriksson fram vendeltidens betydelse.
Bild: Kate Gabor

1 | Stora vulkanavbrott strax före mitten av 500-talet förmörkade och kylde ner jorden. Vilken betydelse fick den period som följde, vendeltiden?

– Jag tycker det är fascinerande att vendeltiden börjar i totalt mörker, bokstavligt och bildligt. Halva Nordens befolkning kan ha gått under. 250 år senare inleds vikingatiden, och då finns allt på plats – grunden har lagts under de här seklerna. Norden tycks ha drabbats extra hårt av den globala katastrofen, men det kan ha spelat lokala härskare i händerna. De roffade kanske åt sig mark som blivit ledig.

2 | Är det under vendeltiden som någon sorts kungamakt tar form?

– Nej, den har funnits långt tidigare, men det blir färre och mäktigare härskare. De bygger monument för att imponera, som stora gravhögar och festhallar. De visar upp statusprylar och bygger nätverk med generösa gåvor. De går hand i hand med religionen, som en bas för sin maktutövning. Oden får stor betydelse och blir extremt viktig för härskare och krigare.

3 | Är det inte tidigt att tala om kungamakt?

 – En forskare jag intervjuat anser att det fanns en stark kungamakt i Danmark redan under 700-talet. Då växte tidiga städer fram, som Ribe. Försvarsvallen Danevirke och andra stora byggnadsverk uppfördes. Härskarna lämnar storslagna spår efter sig i hela Skandinavien, vilket vi ofta missar med fokus på bara Sverige.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

4 | I boken träder en ny bild fram av norra Sverige. Hade regionen då större betydelse av egen kraft?

 – Populärhistoriskt har man fokuserat på vad vikingarna plockade med sig hem, och bara konstaterat att de hade med sig päls ut. Men bakom detta fanns en enorm organisation – man blir helt överväldigad när man tittar på det. Det var stora system av fångstgropar för älg och ren, en del ett par mil långa. Det har behövts mycket folk för att gräva dem, ta hand om köttet, bereda skinnen och tillverka kammar och annat av hornen. Valjakten i ishavet ökade stort, tjära till segelskepp tillverkas i nästan industriell skala i norra Uppland.

5 | Vilken var din största aha-upplevelse när du gjorde research för boken?

– Just den här organisationen som leder till vikingarnas framgångar. Exploateringen i norr, handelsrutter och härskarplatser – allt var kopplat till komplicerade nätverk. Vi ser under 700-talets lopp i Östersjöområdet vad vikingarna kommer att göra på kontinenten från slutet av 700-talet. Man tar tributer i Baltikum, grundar handelsplatser och kolonier. Sedan blir det mer storskaligt på vikingatiden.

Vikingatidens vagga

Kristina Ekero Eriksson
Natur & Kultur

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor