Virtuell ABBA-konsert ett tecken i tiden

Det här är en artikel om vetenskapsåret 2022.

I maj är det premiär för ABBA:s digitala konserter i London. Tack vare teknik som är vanlig inom spel- och filmindustrin, där rörelser fångas med speciella dräkter, ska avatarerna på scen se ut och röra sig som de verkliga ABBA-medlemmarna.

Lars Hanson, professor i integrerad produktutveckling på Högskolan i Skövde, ser virtuella konserter som ett tecken i tiden. Inom industrin har digitala modeller av människor använts länge för saker som att designa interiöreren i bilar, för krocktester och för utformning av arbets­stationer.

– Men med AI och bättre modelleringsverktyg får de alltmer mänsklig karaktär och kan användas till mer avancerade simuleringar, säger han.

Repetitiva arbetsuppgifter ersätts med humanoider eller robotar som också kan arbeta tillsammans med människor.

– Här är det viktigt att hitta människans och maskinens roll för att få den bästa mixen, säger Lars Hanson.

Med hjälp av AI arbetar forskare med gester, mimik och tonfall för att göra nästa generations digitala människor mer naturliga.

– I dag rör sig och talar de digitala assistenterna förhållandevis monotont. I framtiden kommer de bli bättre på att anpassa sig till olika situationer, säger Jonas Beskow, professor i talkommunikation på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Ett område där han ser att digitala människor får ökad betydelse är utbildning. Företag kan till exempel använda dem för att lära anställda bemöta olika typer av kunder. Psykologer kan träna på att prata med en patient med depression.

Stora teknikföretag som Facebook och Microsoft ser framför sig hur internet förvandlas till en virtuell 3D-värld, en så kallad metaverse, där människor kan mötas genom sina digitala jag.

Men det finns också baksidor. En fara är att verklighetstrogna modeller, så kallade deepfakes, används i falska sammanhang för ryktesspridning eller utpressning.