New England Journal of Medicine rättar fel i armprotes-studie

En grupp forskare i Göteborg beskrev fyra amputerade patienter som fått testa en tankestyrd robotarm med inbyggd känsel. Deras rapport publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) i april 2020. Forskarna skrev: ”Inga allvarliga biverkningar, infektioner, blödningar eller avbrytande av användningen av protesen uppstod till följd av negativa händelser orsakade av implantaten.” Den formuleringen är nu borta, till följd av en granskning i Forskning & Framsteg i september i år.

Nu får även New England Journal of Medicines läsare veta sanningen. Mattias Hallberg, kallad patient 4 i studien, drabbades av blodförgiftning. Julhelgen 2018 var han inlagd på sjukhus och fick efteråt behandling med starka antibiotika i två månader. Efter en ny infektion året därpå fick han en tre månader lång antibiotikakur. Dessutom avlägsnades hans inopererade elektroder som skulle styra protesen. Allt detta framgår i den rättade NEJM-artikeln.

– Jag tycker det är bra att man gör en sådan rättelse. För nu finns det troligen en rättvisande redovisning av vad som har hänt, säger Kjell Asplund, läkare med lång erfarenhet av forskningsetiska frågor och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen.

Men rapportens huvudförfattare Max Ortiz Catalan anser fortfarande att Mattias Hallberg inte ingår i studien, och att det därför var rätt att inte säga något om komplikationerna. Han hävdar att studien handlar om att använda en protes med känsel till vardags. I Mattias fall fungerade tekniken aldrig tillräckligt bra för att det skulle vara möjligt. Därför har studien bara tre deltagare, enligt Max Ortiz Catalan.

Det är märkligt. Den rättade versionen av artikeln slår tydligt fast att studien har fyra deltagare. Det betyder rimligen att även Mattias Hallberg är med, och att data om honom också ska redovisas.

Är det fel? Behöver rättelsen rättas?

– Ja, säger Max Ortiz Catalan, professor i elektroteknik på Chalmers tekniska högskola.

I ett uppföljande sms säger han att han ska kontakta den vetenskapliga tidskriftens redaktör i frågan.

Samtidigt pågår en granskning av NEJM-artikeln hos Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof).

– Vi har bett alla inblandade att yttra sig om misstankarna, säger Karin Nylén, kanslichef på Npof.

Hon bedömer att det kan dröja ända fram till mars nästa år innan nämnden fattar beslut om forskarna har brutit mot god forskningssed.

Bland de granskade finns läkaren Rickard Brånemark, medgrundare till företaget Integrum som utvecklar den aktuella robotarmen. Företaget är värderat till över en halv miljard kronor och den enskilt största ägaren är Rickard Brånemark (33,6 procent av kapitalvärdet).

Artikeln uppdaterades 2022 11 03.