”Bojkotta rysk forskning”

Inför min första rymdfärd tränade jag tillsammans med ryska kosmonauter i Stjärnstaden, Zvjozdnyj Gorodok, utanför Moskva. Jag har många vänner i Ryssland. I mitt nuvarande arbete som forskare har jag högt värderade och kompetenta kolleger i Ryssland. Med dem och många andra har jag delat bilden av att vetenskapen i princip står ovanför politiska konflikter. Sökandet efter kunskap förenar oss alla. Liknande tankar brukar framföras om idrott och kultur. Men Rysslands totalt oprovocerade anfall och invasion av ett demokratiskt land ställer saker och ting på sin spets.

Finns det situationer då vi kan nödgas bryta samarbeten – till och med vetenskapliga – för att på sikt skapa en bättre värld? För mig är svaret ett tydligt ja. Vi befinner oss i en sådan situation nu. Och jag hoppas kunna övertyga andra om att också avbryta sina vetenskapliga samarbeten och kontakter med Ryssland, eller åtminstone dra ner på dem.

Jag utgår från att alla svenska forskare förfasas över det som sker i Ukraina, och vill få ett stopp på kriget så fort det går. Viktiga frågor handlar om vad avbrutna vetenskapliga kontakter leder till i praktiken. Får det några negativa effekter i Ryssland? I så fall på vem?

Det är så klart skillnad mellan olika forskningsprojekt. Ingår ekonomiskt stöd eller köp av varor eller tjänster så är det uppenbart dåligt för den ryska sidan om det uteblir. Även att ställa in möten kan ha effekt, liksom att porta forskare kopplade till ryska institutioner från konferenser.

Enskilda individer kan hamna i kläm, vilket är beklagligt. Men i bästa fall riktar de sitt missnöjde mot den ryska ledningen. Då anser jag man uppnått ett vällovligt syfte. Det finns förstås också en risk att forskare blir arga på den svenska sidan och ger ökat stöd till sin regim. Jag bedömer dock att sådana reaktioner kommer att vara sällsynta. Trots allt tror jag att den stora majoriteten av ryska forskare – lika mycket som vi – avskyr vad som händer i Ukraina just nu.

Genom att stoppa samarbeten visar vi mycket tydligt vad vi tycker. Det blir ännu en länk till den fria världen som klipps av, förutom ekonomi, resande, idrott och kultur, till exempel Eurovision Song Contest.

Min samlade bedömning är att avbrutna vetenskapliga samarbeten faktiskt kommer att påverka Ryssland. Men är det värt priset? Hur illa drabbas vi själva? Det kommer givetvis variera väldigt mycket beroende på situationen för olika forskare. Men liksom alla andra som uppoffrar sig på olika sätt för Ukraina, måste även vi forskare med ryska samarbeten åtminstone ifrågasätta om vi är redo att betala priset för ett avbrott. Och om priset känns för högt så bör man ärligt förklara varför man fortsätter.

Bara en dag efter att Ryssland inledde sin invasion deltog jag i ett digitalt ledningsmöte inom ett internationellt forskningsprojekt som bland annat går ut på att studera extremt högenergetiska partiklar i rymden. Ett mål är att genomföra ett större experiment på den internationella rymdstationen ISS.

För min del var det en självklarhet att avbryta allt som kan ge pengar till den ryska forskargrupp som ingår. Det var inte lätt att ge beskedet. Det kan försena experimentet på ISS, eller omintetgöra det helt. Den ryska gruppledaren uttryckte förståelse, men jag tror inte de flesta andra mötesdeltagarna var speciellt glada.

Jag hoppas så klart att det vetenskapliga samarbetet mellan Sverige och Ryssland ska kunna återtas snart – efter att den sista ryska soldaten har lämnat ett fritt Ukraina. Ju hårdare, snabbare och mer drastiska åtgärder vi genomför nu snarast, desto större är chansen att detta sker snabbt. I värsta fall glider vi annars in i ett nytt långt och mörkt kallt krig.

Fler inlägg i debatten: