Rymdsamarbeten knakar i fogarna efter sanktionerna

Rysslands krig i Ukraina får konsekvenser för forskning och rymdfart.

Publicerad
raketuppskjutning
En rysk sojuzraket sänder upp galileosatelliter från den europeiska rymdbasen Kourou.
Bild: ESA / S. Corvaja, 2011

Texten är uppdaterad 2022-03-01.

Som ett svar på sanktionerna från EU har Ryssland dragit sig tillbaka från samarbetet kring raketuppskjutningar från den europeiska rymdbasen i Kourou, Franska Guyana. Inga fler ryska raketer kommer att sändas upp därifrån, och personalen tas hem. Därmed blir flera viktiga satelliter fördröjda. Det gäller bland annat två navigationssatelliter som ingår i det europeiska systemet Galileo.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa höll ett krismöte med medlemsländerna under måndagen för att reda ut de framtida konsekvenserna. Efter det står det klart att Rysslands krig gör det mycket osannolikt att Exomars, en sond med en Marsbil, kan sändas upp i september i år som planerat.

Den ryska rymdorganisationen Roscosmos har också meddelat att det inte längre är aktuellt att ge Nasa en roll i den planerade sonden Venera-D till Venus. Nasa fortsätter däremot att samarbeta med Ryssland om den internationella rymdstationen ISS, rapporterar sajten Space.com.

Bland astronomer ryktas det att det tyska röntgenteleskopet Erosita, som finns på en rysk satellit, kommer att stängas ner och sluta ta data. Erosita sändes upp i juli 2019 och är avsett för att ta data i minst sju år.

– Teleskopet är inte avstängt, men det är i viloläge. Diskussionerna om detta pågår fortfarande och vi väntar på det officiella beslutet om vad vi ska göra, berättar forskaren Andrea Merloni som är kontaktperson för Erosita.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor