Klimat och biologisk mångfald hänger ihop

Akuta klimatåtgärder är avgörande för att rädda djur, natur och människoliv. Det framgår av rapport från FN:s klimatpanel.

Text Anna Liljemalm

Publicerad 2022-02-28

Att vårda regnskog som den i Amazonas är centralt för den biologiska mångfalden på jorden.
Bild: Getty images

Klimatförändringarna orsakar omfattande störningar i naturen och påverkar miljarder människor. Nu måste ambitionsnivån öka. Det framgår av den senaste delrapporten, Effekter, anpassning och sårbarhet, från FN:s klimatpanel, IPCC.

Forskarna manar till kraftiga utsläppsminskningar, samtidigt som den biologiska mångfalden måste bevaras. Parallellt krävs att städer anpassas till klimatförändringarna. Det gäller kritisk infrastruktur som påverkas allt mer negativt av värmeböljor, stormar och översvämningar.

– Över lag använder IPCC ett skarpt och tydligt språk. Det visar på vilken tuff situation vi befinner oss i och hur bråttom det är, säger Line Gordon, som är chef för Stockholm Resilience Centre och professor i hållbar utveckling.

Så funkar IPCC:s rapporter

Den globala klimatforskningen utvärderas löpande av FN:s klimatpanel, IPCC. Medverkar gör hundratals forskare från hela världen. Vid det här laget har IPCC sammanställt kunskapsläget sedan 1990.

Den nuvarande och sjätte kunskapsgenomgången, AR6, består av tre omfattande delrapporter samt en syntesrapport. Den första delrapporten, Den naturvetenskapliga grunden, släpptes i somras. Den andra delrapporten i ordningen, Effekter, anpassning och sårbarhet, släpptes i februari. Den rapport som nu har släppts är den sista delrapporten, Att begränsa klimatförändringarna. I oktober kommer den sammanfattande syntesrapporten.

Rapporterna från IPCC uppvisar allt tydligare bevis på att klimatsystemet förändrats, att det beror på mänsklig påverkan och att fortsatt påverkan leder till allt större förändringar.

Allvaret märks tydligt i den allra sista punkten i sammanfattningen riktad specifikt till beslutsfattare. IPCC menar att ytterligare förseningar i klimatarbetet innebär att vi missar möjligheten att säkra en dräglig och beboelig framtid på planeten.

IPCC lyfter fram det ömsesidiga beroendet mellan människa, klimat och biologisk mångfald. Friska ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar.

Tidigare har biologisk mångfald ibland setts som mindre akut än klimatförändringarna, men i och med den senaste delrapporten kan det vara på väg att förändras. Forskarna betonar att friska ekosystem bidrar med både mat och rent vatten till världens befolkning. Även mediciner och fibrer till byggnads-material och kläder kommer från växtvärlden.

– För att minska sårbarheten behöver vi både minska klimatpåverkan och förvalta våra ekosystem på ett bra sätt. Om vi i stället fortsätter att underminera våra ekosystem kommer sårbarheten att öka ytterligare. I den här rapporten blir det tydligt, säger Line Gordon.

Sårbarheten för klimatförändringar varierar beroende på var i världen man bor. Fattiga länder tenderar att drabbas allra hårdast. Gemensamt för hela befolkningen är de negativa hälsoeffekter som förväntas, bland annat i form av infektionssjukdomar. Det finns också en ökad risk för mental ohälsa och migration.

– Mycket av det som framgår av rapporten är sådant som vi redan vet, men jag tycker att man har lyckats binda ihop naturvetenskap och samhällsvetenskap på ett tydligt sätt. Hälsoeffekterna är en konsekvens av klimatförändringar som vi inte pratat så mycket om tidigare, säger Deliang Chen, som är professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.

I början av april presenteras den tredje delrapporten från IPCC. Deliang Chen hoppas då på ännu mer konkreta policyförslag som ett sätt att minska de globala klimatförändringarna.