Hyra kläder – knöligt i praktiken

På ett klädbibliotek kan medlemmar hyra eller låna kläder en begränsad period. Tanken är att bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att hyra plagg som bara kommer att användas ett fåtal gånger.

Men att dela på kläder med andra kan vara svårt i praktiken, bland annat då vi lätt fäster oss vid kläder och ogärna lämnar tillbaka dem. Det visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

Mellan åren 2017 och 2019 genomförde forskarna djupintervjuer och ordnade diskussioner i fokusgrupper, med totalt 27 individer. Samtliga var kvinnor med erfarenhet av att hyra kläder genom ett klädbibliotek i Göteborg.

Deltagarna hade svårt att förlika sig med att inte få äga kläderna de hade hyrt – trots att de var väl medvetna om klädbibliotekets upplägg, säger Niklas Sörum, huvudförfattare till studien och docent i företagsekonomi vid Göteborgs universitet.

– Vi människor har under lång tid haft ägandet väldigt högt prioriterat, och kläder är nära kopplat till hur vi uttrycker oss. Deltagarna hade svårt att lämna ifrån sig sådant som de blev förtjusta i. Vissa uttryckte det som att deras identitet skulle ”åka med” om någon annan lånade plagget.

Resultaten kan vara en förklaring till att klädbibliotek har det tufft. Klädbiblioteket i studien har fått lägga ned, och Niklas Sörum känner till flera liknande exempel.

– Det är intressant, för i studier som undersöker attityder till den här sortens tjänster uttrycker människor ofta ett stort intresse för att delta. Men när det ska översättas i praktik så är det inte lika vanligt att det sker.

Forskarna väntade sig att gemenskap skulle vara en viktig faktor, men fann att väldigt få deltagare hade kontakt med andra som också hyrde kläder. De uppskattade också att ansvaret för lagning och tvättning mellan uthyrningarna låg på klädbiblioteket, så att de slapp förlita sig på att andra medlemmar höll kläderna i gott skick.

Möjligheten att kunna experimentera med sin klädstil och uttrycka sig på nya sätt var en av fördelarna som deltagarna lyfte fram. De pekade också på rent praktiska och ekonomiska fördelar – som att kunna bära plagg de annars inte skulle ha råd med.

Flera värdesatte känslan av att bidra till ett mer hållbart samhälle. Det är dock inte självklart att klädbibliotek erbjuder ett mer hållbart sätt att konsumera kläder, säger Niklas Sörum.

– Det beror på många olika faktorer, som hur ofta kläderna används och tvättas, men också på logistiken kring när man lånar och lämnar kläder, jämfört med att använda ett privatägt plagg under lång tid. För att få svar behövs egentligen någon form av livscykelanalys.

Studiens upplägg innebär att resultaten inte kan generaliseras till klädbibliotek i stort. En annan begränsning är att klädbiblioteket i fråga huvudsakligen var inriktat på något dyrare märkes- och designkläder, snarare än enklare och mindre exklusiva vardagsplagg.

Studien om erfarenheter av klädbibliotek publicerades i tidskriften Journal of Fashion Marketing and Management.