Ändrad livsstil är ett framsteg

Några veckor före valdagen skedde något anmärkningsvärt. 1 944 forskare och anställda vid lärosäten och forsknings­institut skrev en ursinnig debattartikel i Aftonbladet. ”Vad är det ni inte förstår?” vädjade de till Sveriges politiker och repeterade den väl etablerade klimatvetenskapen.

Valrörelsen var i full fart och gång på gång kunde jag häpna över att klimatfrågan knuffades ner från dagordningen. En förklaring kan vara det som teknikhistorikern Per Högselius pekade ut i en debattartikel i SvD, att sänkt standard inte vinner några val. I stället klamrar vi oss fast vid ”ekomodernism”, idén att ny teknik ska garantera oss fortsatt tillväxt och en välmående planet.

Snarare är det så att vi behöver göra massiva tekniska landvinningar och ändra vår livsstil.

En av de 1 944 undertecknarna är Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew gardens i London. I det nya numret av Forskning & Framsteg skriver han om hur stora delar av hans barndoms Amazonas tömts på liv. Han pekar på att biologisk mångfald och klimatet är två separata frågor, som glider ihop allt mer. När jag frågar vad jag kan göra som individ talar han om att äta minde importerat rött kött, vars produktion leder till avskogning. Vill man ändå äta kött så kan svenskt naturbeteskött faktiskt hjälpa den biologiska mångfalden. I mina öron låter mindre men bättre kött som en win-win för livskvaliteten. Eller varför inte njuta av att inte klippa gräset lika frenetiskt och därigenom öka förekomsten av pollinatörer som är så centrala för mångfalden.

Att parallellt med en mer hållbar livsstil satsa på teknikutveckling är ingen motsättning. I samma nummer av Forskning & Framsteg skriver vår teknikredaktör Marie Alpman om hur vätgas tillverkad genom elektrolys ska hjälpa oss att bli mindre fossilberoende till gagn för klimatet. Och för den som trodde att biologisk mångfald inte var high tech, vill jag rekommendera podden Om vetenskap, där Forskning & Framsteg bidrar med vetenskapsnyheter. I senaste avsnittet berättar Alexandre Antonelli om hur han använder artificiell intelligens för att förnya den artinventering som fungerat ungefär på samma sätt sedan Carl von Linnés dagar.