Hur klarade arterna tidigare varma perioder?
Det rapporteras om hur många arter, från koraller till isbjörnar, hotas av klimatförändringar. Hur har de klarat sig under tidigare varma perioder, till exempel den medeltida värmeperioden cirka 950–1250, då till exempel Grönland koloniserades av nordbor? /Bengt Nilsson
Vissa isbjörnspopulationer har börjat krympa, medan andra inte uppvisat några kristecken än.
Bild: Getty images
Svar av Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet
Den medeltida värmeperioden som nämns var knappast varmare globalt än vi har det i dag, så en bättre historisk jämförelse kan vara det så kallade postglaciala klimatoptimet (cirka 5000–3000 f.Kr.) eller förra mellanistiden Eem (för cirka 125 000 år sedan), när klimatet åtminstone i delar av världen var varmare än nu. Det råder föga tvekan om att vissa växt- och djurarter har gynnats, och andra missgynnats, under sådana varma klimatperioder, men tyvärr är vår kunskap om detaljerna i detta mycket begränsad.
Det gäller i synnerhet påverkan på djurarter. Pollen- och makrofossilanalys har gett oss viss kunskap om hur växtligheten förändrats under storskaliga klimatförändringar, som till exempel hur Sahara var täckt av vegetation under det postglaciala klimatoptimet och hur köldkänsliga träd försvann från norra Skandinavien under de följande årtusendena.
De allvarligare hoten mot olika växt- och djurarter till följd av den globala uppvärmningen väntas äga rum senare under detta århundrade, och bygger till stor del på modellering och teoretiska antaganden snarare än faktiska observationer. Vad gäller exemplet isbjörnar så har vissa isbjörnspopulationer börjat krympa, medan isbjörnspopulationer i andra habitat inte uppvisat några kristecken än.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
En viktig aspekt i detta är att global uppvärmning, eller mer generellt klimatförändringar under historisk tid, inte är en ensam faktor som påverkar ekosystemen. Det är den kombinerade effekten av klimatförändringar och andra faktorer – också de i stor utsträckning resultatet av mänsklig aktivitet – som är avgörande. Historiskt har människans jakttryck spelat en stor roll i utplåningen av djurarter. I dag spelar människodrivna landskapsförändringar, miljögifter, havsförsurning och habitatförlust genom till exempel urbanisering en avgörande roll. När förändrat klimat läggs till den listan ökar pressen på ekosystemen ytterligare.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
