Reduktionsplikten behövs för att nå klimatmålen

Transporter står för en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Regeringen har beslutat att de ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. En ökad inblandning av biobränsle i bensin och diesel, den så kallade reduktionsplikten, är ett viktigt verktyg för att nå målet. Men M, KD och SD vill dra ner den till ett minimum för att få ner priserna på bensin och diesel.

Energimyndigheten gör regelbundet analyser av reduktionsplikten. I den senaste slår myndigheten fast att den behövs för att nå målen.

Björn Sandén är professor i innovation och hållbarhet på Chalmers och medlem i Klimatpolitiska rådet. Han anser att det är olyckligt om politikerna ändrar på införda styrmedel.

1 | Varför är det olyckligt?

– Både industrin och hushållen står inför ett stort omställningsproblem. Då är det viktigt för politiken att peka ut riktningen och öka den politiska tydligheten. Inte vimsa för mycket och vara alltför nervös och lyhörd för alla som får problem. I sådana här omställningar är det alltid några som drabbas, men vi kommer inte att klara klimatomställningen om man inte genomför åtgärder.

2 | Vågar inte alla politiker medge det?

– Nej, och det är dåligt ledarskap. Man lurar folk genom att låtsas att det inte kommer att leda till ökade kostnader att ställa om samhället, och det gör ju det bara värre för alla. Det är bättre att vara ärlig så människor kan planera och anpassa sig.

3 | Vad skulle det få för konsekvenser om reduktionsplikten dras ner till EU:s miniminivå?

– Då börjar det bli omöjligt att uppnå det transportpolitiska klimatmålet till 2030. Vi har tre huvudsakliga sätt att reducerautsläppen i transportsektorn. Ökad mängd biodrivmedel är ett sätt, det andra är elektrifiering. Det tredje är ökad trafik- och transporteffektivitet.

– Elektrifieringen pågår för fullt men det tar tid att byta ut hela fordonsflottan och allra långsammast går det för tunga fordon. Så om man ska klara 70-procentsmålet så räcker det inte med elektrifieringen. 

4 | Går det att öka effektiviteten?

– Ja, där skulle man kunna göra mycket mer och det vore bra om det var större fokus på det. Men för ökad transporteffektivitet behövs också ökade kostnader för drivmedel. De går hand i hand. Högre priser på drivmedel påskyndar även elektrifieringen.

5 | Är det rätt att skylla de höga bränslepriserna på reduktionsplikten?

– Inte enbart. De ökade drivmedelspriserna beror också på ökade oljepriser. Biodrivmedel är relativt dyra men hur priset på dem ser ut framöver beror på balansen mellan utbud och efterfrågan. Här finns ett problem för industrin om politiken svajar. Då blir det mer osäkert hur man ska investera i framtiden. Fördelen med ett styrmedel som reduktionsplikten är att man har gjort en plan för hur det ska se ut framöver. Det ökar förutsägbarheten och industrin vågar investera. Men om man börjar rucka på det här blir industrin mer osäker.

6 | Är det alltid bra med biodrivmedel?

– Alla sorters biodrivmedel är inte lika bra utan kan leda till olika negativa konsekvenser. Den svenska utformningen av reduktionsplikten, liksom den tyska, har fördelen att man tittar på klimatutsläppen i hela livscykeln och driver på mot användning av allt bättre biodrivmedel. 

Läs forskaren Anders Siréns kommentar: ”Inte bra för klimatet att tanka bilen med skog”